Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

För tidigt att lagstifta mot risker med nanoteknik

Publicerat torsdag 16 mars 2006 kl 06.33
På Nanoteknologiska laboratoriet i Kista kommer ingen in utan skyddskläder.

Svenska nanoexperter varnar för att börja reglera forskningen kring nanoteknik redan nu. I både USA och Storbritannien har oron för hälsorisker gjort att flera forskare förordat skarpare regelverk kring detta växande forskningsområde. I Sverige anser många att det bara skulle minska möjligheterna att kartlägga hur nanopartiklarna faktiskt påverkar människokroppen.


I början av mars i år visade neurobiologer i Uppsala att nanopartiklar kan lura hjärnans skyddsmembran - blod-hjärnbarriären - att släppa in oönskade partiklar som kan orsaka svåra hjärnskador. Studien är bara ett av många exempel de senaste åren där forskare varnat för potentiella hälsorisker med den nya nanotekniken.
Olika synsätt
I USA och Storbritannien vill flera forskare nu ha skärpta regler för den snabbt växande forskningen inom Nanoteknik. I Sverige, där den här typen av debatter lyst med sin frånvaro, har inga liknande initiativ tagits - snarare tvärtom: Arne Johansson, som är huvudsekreterare för natur - och teknik området på Vetenskapsrådet, tillhör de som anser att är för tidigt att reglera det nya forskningsområdet.

– Jag tror att det är för tidigt att sätta upp begränsningsregler. Det viktigaste är att satsa pengar på forskning om de eventuella riskerna med nanotekniken.
Snabb utveckling
Nano kommer från grekiskans dvärg och Nanoteknik kallas ibland atomslöjd. Det handlar om att bygga ämnen på atomnivå och på så sätt få fram nya material med nya egenskaper: Superstarkt men lätt stål, skrynkelfria tyger eller repningsfri färg är några exempel; och utvecklingen går snabbt inom områden som teknik, medicin, fysik och kemi. Problemet är att de nya nanostrukturerna befaras kunna påverka vår hälsa på nya och oväntade sätt. Nanopartiklar har visat sig kunna gå in i blodet och lungorna och det senaste exemplet är alltså partiklar som bryter igenom blodhjärnbarriären.
Sverige i forskningsfronten
Svensk nanoforskning ligger långt framme internationellt. Och det är ett område som regeringen satsar på och stöder med mycket pengar. Och Maria Strömme, professor i Nanoteknologi vid Uppsala universitet, tycker också att det är viktigt att inte begränsa möjligheter att ta reda på mer om riskerna.

– Vi har kommit väldigt kort med att visa hur olika storlekar och former på partiklar påverkar vår hälsa. Kan de tränga genom huden? Kan de gå in i kroppen och göra saker som vi inte vill? Vi behöver jobba mycket fortare och hårdare på det och det vet jag att det är många forskargrupper både i Sverige och internationellt sett som är igång med att göra.

Marie-Louise Kristola.
marie-louise.kristola@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".