Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fågelvirus långt från människovirus

Publicerat fredag 17 mars 2006 kl 09.45
Ännu långt mellan fågel och människa. Foto: Jan Düsing. COPYRIGHT PRESSENS BILD

Det krävs större förändringar i det fruktade fågelviruset för att det ska spridas mellan människor än vad man tidigare trott. Det slår amerikanska forskare fast i en ny studie. Det här kan innebära att viruset inte är så farligt för människor. Och studien ökar också förståelsen för varför viruset hittills inte har bitit sig fast bland människor, säger Maria Brytting på Smittskyddsinstitutet.

- Det är ju det vi har redan sett. Att det är svårt för den här fågelinfluensan att infektera människor. Det är därför som vi har haft så få människor trots allt som har blivit infekterade, säger Maria Brytting. 

Det har hänt förut

De tre stora världsepidemier som dödade miljontals människor under 1900-talet började alla som fågelvirus. Virus som sedan förändrade sig i sin arvsmassa och därför kunde smitta även mellan människor.

Och även om de virus som låg bakom spanska sjukan, Hongkonginfluensan och asiaten, var lite olika, så var det samma två förändringar, mutationer, i virusets arvsmassa som gjorde att virusen gick från att smitta mellan fåglar till att smitta mellan människor.

Och eftersom dagens fågelvirus, H5N1, är släkt med just de tidigare svåra epedemivirusen, så har forskarna trott att det kanske är just dom här två mutationerna som kan ge en mänsklig variant av dagens fågelvirus.

Gamla mutationer inte skadliga nu

Men i dagens nummer av tidskriften Science visar forskarna att förändringarna i virusets arvsmassa som gjorde spanska sjukan, Hongkonginfluensan och Asiaten till massmördare, inte gör dagens fågelinfluensavirus skadligt för människor.

Om det här är sedan är lugnande besked eller inte är svårt att avgöra säger Maria Brytting.

- Både ja och nej, eftersom vi egentligen inte vet hur många mutationer som det krävs. Det kanske som sagt var är någon annan mutation. Samtidigt som man kan säga att det räckte inte att förändra de här mutationerna i alla fall.

Ingrid Stenberg

ingrid.stenberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".