Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Snart kan alla vara Spindelmannen

Publicerat tisdag 4 april 2006 kl 08.41
Snart i våra kroppar? Copyright PrB

Vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala har man lyckats odla fram spindeltråd i provrör. Något som för drömmen om att kunna använda det här sinnrika materialet ett steg närmare. Forskningen ingår i ett Eu-finansierat projekt som heter Spiderman.

Men just namnet på projektet är den enda kopplingen till fasadklättring.

Användningsområden som nämns i projektet Spiderman är av kanske nyttigare slag: som att kunna laga korsband i trasiga knän eller ge nya starka höftleder. Eller fallskärmar och skottsäkra västar.

För spindeltråd är ett sällsamt material. Det förenar styrka och elasticitet bättre än till exempel stål och kevlar. Och samtidigt består det av vanliga proteiner som kroppen kan bryta ner.

Glad överraskning

Forskarna genförändrade bakterier, försåg dem med spindeltrådsproducerande gener från en afrikansk vattenspindel och fick dem att skapa spindelvävsprotein. Men de trodde att det skulle bli bara snuttar de kunde studera proteinets biokemi på. Då fick de en glad överraskning berättar professor Jan Johansson, professor i medicinsk biokemi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

- En morgon så hade en spindeltråd som vi hade gjort i bakterier spontant bildat långa trådar i lösning. Först trodde vi att det bara var skräp eller att det hade skett någon förväxling. Men sedan har vi gjort om det där och det verkar fungera, så att vi på ett kontrollerat sätt kan få konstgjorda spindeltrådar gjorda i bakterier att bilda decimeterlånga trådar, säger Jan Johansson.

Att klättra på

Nu undersöker forskarna hur spindeltråden skulle kunna användas som stöd för celltillväxt. Det kan bli användbart om och när det blir möjligt att till exempel bota Parkinsons sjukdom genom att låta stamceller ge nya hjärnceller.

- Man skulle kunna regenerera vävnad med lämpliga typer av celler, och så använder det här som en klätterställning.  Och sedan när cellerna har vuxit till så kommer det här försvinna bort. För det är ju också nedbrytbart, ska man ha klart för sig. Till skillnad mot stål eller kevlar kan kroppen ta hand om det här på dagar eller veckor, säger Jan Johansson.

Camilla Widebeck i samarbete med Lucas Linné, Sveriges Radio Uppland

camilla.widebeck@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".