Arv styr risk att påverkas av dålig uppväxtmiljö

Foto: Pressens bild.
Hur klarar de här barnens gener att tackla en dålig uppväxtmiljö?

Sedan länge är det känt att mänskligt riksbeteende - benägenheten för att till exempel bli alkoholist eller börja begå brott - beror på ett samspel mellan de gener vi föds med och den miljö vi sen växer upp i. Nu har en svensk forskargrupp för första gången visat hur variationer bland de riskbeteendegener som man känner till gör skolungdomar olika känsliga för dåliga uppväxtmiljöer.

Publicerat fredag 7 april 2006 kl 08:19


– Vi ärver en viss grad av känslighet och beroende på hur stor den är så kommer miljön att spela olika stor roll; med en låg känslighet till exempel så måste det till en väldigt hög miljöpåverkan för att man ska få ett visst riskbeteende, men med en hög känslighet så behövs det väldigt lite miljöpåverkan, berättar Lars Oreland professor i neurofysiologi vid Uppsala universitet.

Att det finns både en ärftlig och en miljöbetingad komponent hos människor som lever farligt är känt sedan länge. Det nya i den svenska studien är att man nu visat vilka varianter av genen eller generna som är inblandade, och att fördelningen av de varianter man fått i sin giv bestämmer hur sårbar man är i olika miljöer.

Studie gjord på ungdomar
I en avhandling rapporterar Lars Oreland tillsammans med doktoranden i sociologi Kent Nilson hur skolungdomar i Västmanland visar samband mellan olika långa varianter av MAO-A-genen och miljön: Hos de pojkar som undersökts har man kunnat se att en kortvariant av genen i kombination med trist social miljö givit ett utagerande beteende som lättare kan leda pojkarna in i farliga och kriminella sammanhang. Den långa varianten av samma gen hittade man oftare hos de pojkar som uppvisade ett mer tillbakadraget och vårdande beteende.

Och att naturen valt att behålla en genvariant som ger män med svaghet för fara och riksbeteenden har sitt svar i vår historia, tror Lars Oreland.
– För tio tusen år sedan var det här han som hittade nya jaktmarker, som vågade gå utanför reviret och var djärv i slagsmål med andra rivaliserande grupper.

Förvånande könsskillnad
Något oväntat i sammanhanget var att Uppsalaforskarna fann att motsvarande genvariationer gav ett omvänt beteende hos flickor: Den genvariant som hos pojkar var förknippad med ett lugnt beteende, gav hos flickor istället ett mer utagerande beteende - och tvärtom. Gemensamt för de båda könen tycks emellertid vara att en god uppväxtmiljö alltid minskar risken för riskbeteenden.

Ann-Louise Martin
ann.martin@sr.se

Skriv ut

Dela