Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2006-04-21

Publicerat tisdag 9 maj 2006 kl 09.55
1 av 3
Sörjande anhöriga efter explosionen i block fyra i Tjernobyl Foto: PrB
2 av 3
Elena Filatova:Tjernobyl, dagbok från spökstaden. Foto: författaren
3 av 3
Kontrollbord från sovjetiskt kärnkraftverk Foto:PrB

Veckomagasinet handlar i sin fulla utsträckning om den olycksaliga explosionen i kärnkraftverket i Tjernobyl - det är nu 20 år sedan, men minnen finns både hos människor och kvar i naturen. 

Oron då, och mätningarna i dag

Bengt Götegård vid Sveriges Radio Uppland minns resan till Forsmark i april 1986 när han och kollegan Jon Hogdal åkte dit för att som första reportrar rapportera om den radioaktivitet som uppmätts utanför verket. 
Det handlade om nedfall från Tjernobyl, men det visst ingen då - man tog för givet att det var från Forsmarksverket strålningen kom, men förstod inte hur det gick till.

”I bilen upp konstaterade vi, Jon och jag, att vi båda hade de barn vi skulle ha”, minns Bengt Götegård. Därför vågade de närma sig verket trots att de inte visste hur farligt det kunde vara.
De körde snabbt för att hinna fram innan Tierpspolisen hann sätta upp vägspärrar.

Cesium 137 var det ämne som föll ner över Sverige och den typ av strålning vi behövde akta oss för var gammastrålning - den mest genomträngande typen av radioaktiv strålning.

Leif Moberg vid Statens Strålskyddsinstitut berättar att man än idag får utslag för förhöjd radioaktivitet om man ger sig ut i skog och mark i de drabbade svenska områdena från Norduppland upp mot Västernorrland med en Geigermätare. SSI gör inga mätningar längre, men halterna av radioaktivt cesium mäts fortfarande i renkött genom livsmedelsverkets försorg. 

Fakta om strålning

Gammastrålning var den typ av strålning vi behövde bekymra oss om efter Tjernobyl. Det är en form av energirikt ljus, och kan ta sig rakt in i kroppen.
Betastrålning är mindre genomträngande, och alfastrålning når kortast - den hejdas av huden, om den når oss utifrån.
Andas vi in radioaktiva ämnen som är alfastrålande skadar de oss däremot.

Säkerhetskulturen ökade risken

Tjernobylolyckan berodde till stor del på toppstyrning och rädsla för auktoriteter, säger Lars Axelsson, beteendevetare på SKI, statens kärnkraftsinspektion.
Olyckan var en av de händelser som gav riskforskningen nya perspektiv på 80-talet. Efter den myntades ett helt nytt begrepp: Säkerhetskultur.

Tidigare trodde man att man kunde addera ihop olika riskfaktorer till en sammanvägd risk för en stor olycka, men nu har vi förstått att det finns många faktorer som är svåra att fånga in i en sannolikhetskalkyl, till exempel mänskligt beteende, säger Sven-Ove Hansson, professor i filosofi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Det går alltså inte att förutse hur människor ska agera i ett kontrollrum vid ett kärnkraftverk.

Tjernobyl, dagbok från spökstaden

Boken handlar om författarens, Elena Filatova, resor genom det område, runt räknat 10 X 30 mil, som nästan är helt tomt på människor sen 20 år.  
Elena Filatova har tidigare gjort sig känd genom internet, där hon driver en hemsida med bilder från sina motorcykelresor genom zonen. Hennes pappa jobbade som kärnfysiker i Tjernobyl och redan 1992 kom hon dit.

Vår recensent Jonas Edlund tycker hon lyckas förklara hur allvarlig situationen är, med höga strålningsnivåer fortfarande på många håll. Hon beskriver bland annat ett klassrum, dör inga lektioner nånsin kommer att hållas igen, för halveringstiden för det radioaktiva americium är 432,7 år.

Elena Filatova är väldigt kritisk, bland annat till en FN-rapport som kom i höstas, som avhandlar framtida cancerrisker. Hon tycker att FN tonar ner riskerna och skadorna efter katastrofen.

Enligt FN-rapporten ökade antalet fall av sköldkörtelcancer kraftigt bland barn och tonåringar i Vitryssland och Ukraina. Hittills har närmare 5 000 av dem drabbats, varav 15 dött. Ytterligare omkring 9 000 dödsfall i cancer väntas under en 50-årsperiod bland 5,6 miljoner människor i de värst utsatta områdena. Rapporten har tidigare fått kritik från Greenpeace som hävdar att siffrorna är för låga

Det vi ibland ser att folk håller på att flytta tillbaka, stämmer inte med Elena Filatovas bild efter resorna i området,  tvärtom.

Hennes bok finns från 150 kronor på nätbokhandlarna, och något dyrare är den ute i handeln. Boken är förlagd av Max Ström.

Alla pengar från bokförsäljningen går till Röda korsets arbete med att ge förebyggande hälsovård till de människor som utsattes för det största radioaktiva nedfallet.

Mer om Elena Filatovas resor kan du läsa på hennes egen hemsida www.elenafilatova.com

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".