Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Järnvägen 150 år, del 3 (av 4): Från ånga till el

Publicerat torsdag 17 augusti 2006 kl 15.21
Ivan Öfverholm införde eldriften

Det största tekniska framsteget för järnvägen förra seklet var eldriften. Man kunde köra med tyngre och snabbare tåg. Sverige var tidigt ute med eldrift. Ånglok hade prövats mellan malmhamnen i Luleå och Gällivare redan 1888. Men det stod snart klart att ångloken var långsamma och inte kunde dra tunga malmlaster.

På drygt fem år togs ny elteknik fram för järnvägen och 1915 blev den nordligaste delen av malmbanan, mellan Kiruna och Narvik, färdig för eldrift. En av förgrundsgestalterna i den tekniska utvecklingen var byrådirektör Ivan Öfverholm vid järnvägsstyrelsen särskilda byrå för eldrift.

Elektrifieringen hade stor betydelse för den svenska ekonomin: Man kunde öka gruvdriften, öka exporten av järnmalm och minska stenkolsberoendet i en orolig värld. Bygget av Porjus kraftstation i Lappland och konstruktionen av nya svenska ellok vid Asea/Siemens var de första stegen i vad som skulle bli ett av landets största infrastrukturprojekt: eldrift vid samtliga stambanor (slutfört i början av 1930-talet).

”Från ånga till el” är en repris av det tredje programmet i Vetandes Världs serie ”Järnvägen 150 år”, ett jubileum som  firas landet runt med utställningar och museitåg. Det fjärde och sista programmet i serien sänds onsdag 13 sept.

Per Gustafsson
per.gustafsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".