Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2006-04-28

Publicerat fredag 28 april 2006 kl 15.55
1 av 6
Vad gömmer sig i medicinen?
Ett timmerupplag av ansenliga dimensioner
2 av 6
Ett timmerupplag av ansenliga dimensioner
Göran Enander, generaldirektör Skogsstyrelsen
3 av 6
Göran Enander, generaldirektör Skogsstyrelsen
Kängurun visar vägen för spädisvård
4 av 6
Kängurun visar vägen för spädisvård
Foto:PrB
5 av 6
Foto:PrB
Foto:W&W
6 av 6
Foto:W&W

Livsfarliga läkemedelstester, inlindad spädbarnsvård. Vad lärde Sverige sig av Gudrun? Hur tänker kreationister?

Farligt för försökspersoner

Hur farlig är den första fasen i testandet av ett tänkbart nytt läkemedel på människor, det steg som man måste ta när man har kommit tillräckligt långt med djurförsök.

Det här gör man alltid på unga friska försökspersoner. I det olyckliga fall som inträffade i Lund i förra veckan hade man just  börjat ge försökspersonerna upprepade doser.
Det var då som en av försökspersonerna fick en psykotisk reaktion, han blev våldsam och polisen tog mannen till psykakuten.

Det var vid Astrazeneca i Lund som försöken gjordes. Nu ska bland annat dom blodprover som man alltid tar vid såna här studier analyseras, det gäller alla som deltog, och sen ska man göra en helhetsbedömning, säger  Anders Åkerlund, chefen för företagets kliniska verksamhet i Sverige

Vilka biverkningar kan man då leva med i såna här försök? Det är sannerligen en balansgång, säger Anders Åkerlund. Men  en risk-nytta-värdering ska läkemedelsföretaget alltid göra i underlaget till verket. 

I Sverige deltar varje år cirka 30 000 personer varje år i ca 500 tester av nya tänkbara läkemedel. Det är en liten del av dem som är FAS 1-studier.

Alla ska liksom försöken i Lund i förväg ha godkänts av Läkemedelsverket som är tillsynsmyndighet på området.
Reaktioner som den här är väldigt ovanliga vid läkemedelsförsök idag säger Stig Henningsson vid Läkemedelsverket. Men risker finns alltid - djurförsöken är inte är hundraprocentiga när det gäller att förutse risker för människor, säger Stig Henningsson.

Hudnära vårdalterantiv för tidigt födda

Kängurumetoden - att bära sitt barn på magen hud mot hud - är en metod som börjat bli ett allt viktigare komplement till högteknologi och kuvöser på neonatalavdelningar världen över. Vetenskapsradion har träffat den franska barnläkaren Nathalie Charpak som kom i kontakt med kängurumetoden under ett besök i Colombia, och som sedan dess tillhört de som spritt kunskapen i världen - och känguruföräldrarna har blivit allt fler.
En av de är nyblivna pappan Stefan Martinengo som testat kängrumetoden på Akademiska sjukhuset i Uppsala där Universitetslektor Kerstin Hedberg Nyqvist arbetar med barns och kvinnors hälsa.

Året med Gudrun 

Tiden efter Gudrun, stormen som fällde 75 miljoner m3  träd, blev påfrestande för många. Det har tagit ett drygt år att sammanställa erfarenheterna från stormen - ett arbete man la på Skogsstyrelsen med olika samarbetspartner.
Sverige var verkligen inte berett på en sån här storm. Inte heller de som kom att arbeta med uppröjningen; arbetarskyddet var otillräckligt, liksom miljöskyddet.
En konsekvens av avverkningen var att biologiskt aktivt kvicksilver, metylkvicksilver, har lakats ut ur markerna och ner i vattendragen.

Kunskapen finns, men det tillämpas inte alltid - man vet att en välskött, gallrad skog klarar storm bättre, och att det är bra med  lövskog säger Hans Lidholm, miljörapportören från Skogsstyrelsen.

Timmerlagren är ett annat problem - normalt ligger de ett år,nu kan det handla om tre år. För att de inte ska ruttna eller angripas av svamp eller insekter måste de  överspolas med vatten hela tiden, och här blir det  problem. Det läcker ut fosfor ur trät av allt vattnade, som rinner ut i närmaste vattendrag.
Fosfor är ett näringsämne som ska stanna på landbacken, så här har man tänkt mycket på hur man ska rena vattnet säger biologen Per-Erik Larsson som gjort utredningen åt Sveriges Lantbruksuniversitet.

Det bortglömda knarket

I veckan avslutades en konferens i Umeå där experter inom missbruksvården diskuterade utvecklingen inom cannabismissbruket i Sverige.
Jan Ramström som är överläkare och vårdare av narkotikamissbrukare sedan många år i Stockholm tillhör en av de som sett att cannabisdrogerna både blivit starkare och att missbruket krupit längre ner i åldrarna de senaste åren.

Medvetenheten och kunskapen om riskerna är dessutom dålig säger han och får medhåll från Thomas Lundqvist, docent i psykologi i Lund. Han har visat att användning av cannabispreparat i unga år kan få missbrukare att stanna i sin sociala utveckling och bli kvar i tonårsstadiet.

Balanserad bok om kreationismen

Ingrid Stenberg recenserar boken  ”Big bang eller varde ljus - skapelsemyten som pseudovetenskap” skriven av Maria Gunther Axelsson. Hon har själv växt upp som kreationist men  tvärvände i sin evolutionssyn i vuxen ålder och blev partikelfysiker.  Boken ger en ovanligt balanserad och medmänsklig bild av hur kreationister tänker och resonerar kring sin övertygelse om att Darwin hade fel och att jorden skapades så som det står i bibeln.

En bra bok att läsa som en introduktion till frågan, med ett tydlig psykologiskt perspektiv.
”Big Bang eller varde ljus..”, som börjar bra men tappar lite mot slutet, är utgiven på Wahlström & Widstrands förlag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".