Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2006-05-05

Publicerat tisdag 9 maj 2006 kl 09.50
1 av 5
De kan inte bara hoppa - de kan räkna också. I alla fall har delfinerna sinne för matematik, visar forskare i Florida. Foto: PrB.
2 av 5
Richard Lindzen, professor vid MIT, tror inte att klimatet håller på att värmas upp mycket på grund av våra koldioxidutsläpp. Han får det första Leo-priset för självständigt tänkande.
3 av 5
Sigmund Freud. Foto: PrB.
4 av 5
Sofis blomsterexpedition.
5 av 5
Kryp i skåp.

Delfiner kan räkna. Är klimatforskarna ute och cyklar och varnar i onödan? Freud minns vi än efter 150 år. Veckomagasinet lanserar en ny tävling: Vem vet?

Delfiner kan räkna

Vid forskningsinstitutet Dolphin Research Center i Florida har man visat att delfiner har ett sinne för matematik. Men varför behöver vi veta det?

-  I motsats till apor, som också har räkneförmågor, tog delfinerna tidigt en helt annan evolutionär utvecklingsväg än människan. Trots det har både delfinen och människan ett matematiskt sinne - och kanske kan en studie som den här kasta lite mer ljus även över människans evolutionära utveckling, säger delfinforskaren Emily Guarino.

 

Freud får ris och ros efter 150 år

Sigmund Freud föddes för precis 150 år sedan, den 6 maj 1856. Hans teorier är än idag omdebatterade - somligt han lanserade står sig än medan annat inte tas på allvar längre. Mats Fredriksson, professor i psykologi vid Uppsala Universitet, anser att Freuds viktigaste insats var att han uppmärksammade oss på att omedvetna processer kan vara viktiga i hur vi fungerar. Åsikterna går isär om vilken vetenskaplig grund som finns för att psykoanalys och psykoterapi fungerar. Carl Magnus Stolt, professor i medicinsk humaniora, tror att anledningen till att Freud inte fick Nobelpris är att han hans metod inte var naturvetenskaplig utan humanistisk.

Vem vet?

Vi startar den här veckan en ny tävling - vem vet? Vem vet vad det är vi pratar om och vrider och vänder på tillsammans med Tekniska Muséets Nils Olander? Ett handverktyg typiskt för bergslagsmanufakturerna... Skicka ditt svar till vet@sr.se och skriv ”Vem vet?” i ämnesraden.

”Klimatvarningarna är överdrivna”

Richard Lindzen, professor i atmosfärsvetenskap vid Massachusetts Institute of Technology, är i Sverige för att ta emot det nyinstiftade Leo-priset för självständigt tänkande. Lindzen delar inte den gängse bilden att vi gör klimatet varmare genom våra utsläpp av koldioxid till atmosfären. Temperaturen har ökat mindre än den borde gjort enligt klimatmodellerna, hävdar han. Och den kommer inte att öka så mycket framöver heller. Klimatsystemet är inte så känsligt, menar han. Han har identifierat en mekanism han kallar iris-effekten, som gör att ett varmare klimat medför automatisk avkylning - en broms på uppvärmningen alltså.

I klimatmodellerna, de datasimuleringar som klimatforskarna använder, finns istället mekanismer medräknade som förstärker växthuseffekten. Det är tveksamt om de effekterna finns, menar Lindzen. Det är högst sannolikt att Lindzens iris-effekt inte finns, menar istället den svenske professorn i dynamisk meteorologi, Erland Källén.

 

Barnböcker

Två barnböcker har vi läst: Helen Rundgren, Tord Nygren: Kryp i skåp och skafferi, Alfabeta. Om myror, pälsängrar, silverfiskar och andra husdjur, låg- och mellanstadiet passar den för.
Stefan Casta, Bo Mossberg: Sofis blomsterexpedition, Opal. Fint tecknad, annorlunda blombok, bland annat om våra vanligaste blommors relationer till insekter. Lämpligast för mellanstadiebarn.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".