Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2006-05-19

Publicerat fredag 19 maj 2006 kl 16.53
1 av 6
de Lavals ritning på en separator
2 av 6
Mindre lämplig traktor för bildanalysutrustning
3 av 6
Transporter vi inte vill se - utbränt kärnbränsle på väg
4 av 6
Tsunamin i Lissabon
5 av 6
Torskar som får växa sig stora för tåligare avkomma
6 av 6
Snäckmusikanten Tommy Adolfsson PrB

Naturvård under vattenytan - och nya arter att hitta. Individualbehandling av ogrästuvorna minskar biocidutsläpp, och fjärde generationens kärnreaktorer äter upp sitt eget avfall

Under ytan

Naturvård kan bedrivas i vattenmiljö också. Ett exempel är rinnande vatten, som i högre grad skulle behöva behålla sitt naturtillstånd än vad det har i dag.
Uträtade, rensade åfåror rinner för snabbt genom landskapet - vattnet hinner inte gå ner i marken ordentligt. Kanaler är dessutom artfattiga - ArtDatabanken gillar inte den utarmning som sker där. 
En art som är i farozonen är torsken - man hittar alla möjliga skäl till att den försvinner, men allra bäst skydd skulle torsken få om  den fredas från fiske några år, säger professor Sture Hansson vid Stockholms universitet.
Tiden skulle ge lite större lekhonor, som i sin tur levererar rom och avkomma som är lite mer motståndskraftig än tonårsmammornas. Och så går ArtDatabanken till sjöss - ett treårigt projekt inleds nu med  artbestämningar på västkusten. Marinbiologen Anna Karlsson introducerade projektet på  Flora- och Fauna-konferensen på Ultuna, och blåsaren Tommy Adolfsson lät oss höra hur vackert spiralsnäckor kan ljuda.

 

Tävlingsdags

Vår tävling Vem vet? går vidare. Förra veckans  vinnare Christina Öberg kände igen en handdriven separator. Känner du igen vilken självgående apparat vi efterlyser i dagens program, skicka ditt svar till Vem vet, box 1552 751 45 Uppsala eller till vem.vet@sr.se.

 

 

 

 

 

I närstrid med ogräset

Ogräs växer ojämnt på åkern, och onödigt mycket ogräsmedel sprutas ut. Det mesta missar målet. För att spruta ogräsmedel i rätt mängd på rätt ställe kan man montera en kamera och dator på en traktor. Genom bildanalys kan datorn beräkna precis var vilken typ av ogräs finns - och anpassa ogräsmedelsbesprutningen därefter.
Försök pågår på Lantbruksuniversitetet och  Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK, med avancerad sådan bildanalys.
- Det här är bra både för miljön och för lantbrukarens ekonomi, säger  Anders Larsolle, forskare vid institutionen för biometri och teknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU.
Jenny Kreuger som är vid institutionen för markvetenskap och miljöanalys vid SLU konstaterar att bekämpningsmedel kommer ut i naturen - ett problem som skulle kunna minskas med bättre precision i ogräsbesprutningen.
Reporter Sabina Kuutti

Avfallsförbränning i framtiden 

Fjärde generationens kärnkraft ska både ta tillvara uranets förborgade energi bättre, förbränna sitt eget avfall och kunna producera vätgas.
De kraftverk som byggs nu, bland annat i Finland, är av generation III, men ett internationellt samarbete har redan valt ut sex tekniker att satsa på för framtiden som man kallar generation IV. I regel använder de sig av snabbare neutroner än dagens kraftverk.
Snabba neutroner kan klyva även kärnorna i ämnen som blir avfall idag: Framför allt långlivat radioaktivt plutonium, som utgör en betydande del av dagens kärnavfall.
En del av den forskning som kommer att behövas om fjärde generationens kärnkraft ska bli verklighet kan komma att göras i Sverige, hoppas Tomas Lefvert, föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Intervjuad är också Mujid Kazimi, professor i kärnteknologi vid Massachusetts Institute of Technology i USA.

Bokrecension

Tsunamin i Lissabon.  Boken beskriver vad som hände när en tsunami svepte in över Lissabon och skildrar också vad svenskar som besökte området veckorna efter tsunamin upplevde. Av idehistorikern Gunnar Broberg, som också berättar vilka tankeförändringar katastrofen ledde till. Var Gud verkligen allsmäktig? Varför drabbades staden av detta onda? Stod förklaringen att finna någon annanstans än hos Gud - kanske i Vetenskapen?
Per Gustafsson hade läst boken

Gunnar Broberg:Tsunamin i Lissabon. Jordbävningen den 1 november 1755 i epicentrum och i svensk periferi. Förlag: Atlantis.

Programledare: AnnLouise Martin ochCamilla Widebeck

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".