Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2006-05-26

Publicerat fredag 2 juni 2006 kl 13.20
1 av 4
Nya arter kan se ljuset efter brand
2 av 4
En liten Askunge som det gick bra för (Prinsessan Christina 1951)
3 av 4
Det kunde ha varit en granbarkborre.
4 av 4
Absolut ingen anledning till oro efter det nattliga skalvet

Hur mår bonusbarnen? Är det mina barn och andras ungar?
Vår känsla för skogen är stark - men skogen ser inte likadan ut som förr. Dessutom önskar sig skogsforskarna en sval sommar - annars angrips Gudruns-fällena av granbarkborrar.

Det brann i skogen

De svenska skogarna såg helt annorlunda ut förr i tiden. Träden stod glesare och tallen var det vanligaste barrträdet, inte gran som idag. Och skillnaden ligger i att skogen brann förr, brann ofta.

Skogsforskaren Mats Niklasson har kartlagt bränder i skogiga nationalparker. Han kan läsa spåren av bränderna ända tillbaka till medeltiden i gamla stubbar.

Färre skogsbränder, inget svedjebruk, det innebär också att den biologiska mångfalden  minskar i skogen - många arter behöver  hettan för att utvecklas.

Askungen

Mina barn och andras ungar, har man ju hört, och vissa hävdar att detta faktiskt kan leda till att styvbarn - eller bonusbarn - får mindre omsorg, och löper större risk att råka ut för allehanda olyckor och elände än barn som växer upp med en biologisk förälder.

Fenomenet kallas för Askungeeffekten, men det är omstritt i forskarvärlden, berättar Hans Temrin, docent i etologi vid Stockholms universitet, som forskat på barnmisshandel och barnamord i Sverige.

Den senaste studien som provat teorin om en askungeeffekt, är en grupp psykologer i Australien som tittat på dödsolyckor under åren 2000 och 2003, där offren var barn under fem år. De publicerar sina resultat i senaste numret av tidskriften Evolution and Human behavior.

Enligt studien löper styvbarn upp till 15 gånger högre risk att dö i olycksfall och det tror forskarna kan bero på att styvföräldrar tenderar att vara mindre omsorgsfulla och vaksamma än biologiska föräldrar.

Hans Temrin tycker att studien är intressant, men har stora brister. Han påpekar att det i den australiensiska studien inte finns några uppgifter alls om sociala förhållanden, förutom själva familjesituationen och det gör det omöjligt att bedöma den verkliga orsaken till olyckorna.

Hans egen forskning visar att bland de drygt 250 barn som mördats av sina föräldrar i Sverige mellan åren 1965 - 1999 är styvbarn snarast underrepresenterade - de utgör bara 9 fall på 35 år. Här är det i stället barn som levt med en ensamstående, biologisk förälder som varit vanligast i mordstatistiken.

Vem vet?

Här presenterar vi förra veckans vinnare, hon som listade ut att vi pratade om en gräsklipparrobot, som oövervakad tar hand om oönskad vegetation. Vi gratulerar Ingrid Haugen i Enebyberg

Skogsmarodören tillfälligt schackad

En kall vår i år, och framgångsrik röjning i fjol kan bli räddningen för den skog som står kvar. 
Så kan man sammanfatta situationen i de områden som drabbades av stormen Gudrun. 40 miljoner kubikmeter trän föll, och granbarkborren skulle kunna ha fått en strålande framtid - om inte våren hade backat som den gjorde för några veckor sedan.

Åke Lindelöw är Skogsstyrelsens insektsexpert, och nu håller han tummarna för att sommaren inte ska bli alltför varm och skön - för då får skadegörarna fart igen.

Jordbävning mitt i natten

Förvånade och skrämda stockholmare vaknade natten till torsdagen av en vådlig smäll, en jordbävning fyra km under Kungsholmen. Jordbävningar är inte ovanliga i Sverige, men de sker oftare djupare och är mindre än denna, som mätte 2 på Richter-skalan.

Skandinavien ligger inte på någon skarv mellan kontinentalplattor, berättar professor Hemin Koyi, jordbävningsexpert vid Uppsala universitet, utan här beror rörelserna på att marken fortfarande lyfter sig efter inlandsisens tryck.

Dels fanns det sprickor i marken redan innan isen la sig; sedan trycktes marken till av isen, och när nu jordskorpan höjer sig igen så sker det i de sprickzoner som redan finns anvisade. Då blir höjningen inte likformig, utan olika block av berggrund reser sig olika fort. Då får man friktioner och skavsår mellan blocken, när de gnider mot varann, och i detta fall skedde det en rörelse längs en förkastningsspricka på just 4 km djup.

Och för er som hörde programmet i söndags....

Då sändes av misstag en annan version av programmet där det handlade om fotbollsböcker och inte om jordbävningen:

Fotboll påverkar samhället mer än vi kanske tror. I boken ”Fotboll förklarar världen - en (osannolik) teori om globaliseringen” av amerikanen Franklin Foer (Ordfront) får vi en serie reportage. Om korruptionen i Brasilien där Pelé spelade en roll, om hur krigsförbrytaren Arkan tog över en hel fotbollsklubb, Röda Stjärnan i Belgrad, och fick de nationalistiska supportrarna att bilda hans paramilitära styrka. Och om fotbollrevolutionen i Iran.

”Så funkar fotboll - Ola Andersson förklarar” (Prisma) förklarar hur fotbollsanalyserande går till och ger knep till hur man ska få ut mer av en match, och reder ut vad tio fotbollsklyschor egentligen betyder.

”Avspark till Övertid - Allt om fotboll” (LL-förlaget) en rolig ABC-bok med fantasifulla uppslagsord som krokben, filming och fusk på K, underliga matcher på bokstaven U och förstås Zlatan på Z. Passar för mellanstadiebarn och barnsliga vuxna. Arne Norlin har skrivit, Jens Andersson illustrerat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".