Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Frågvist om genernas irrvägar

Publicerat tisdag 30 maj 2006 kl 16.32
Stora delar av människans genkarta är identisk med schimpansen. ( Foto:Prb)

Vad kan dagens genetiker utläsa om människans historia i våra gener? Hur kan de se att vi hade affärer med schimpanser relativt sent under vår utveckling? Och stämmer Darwins gamla teorier även i skenet av nya genkartor?

Att apor och människor har ett gemensamt ursprung har vi vetat länge. Charles Darwin lade fram sin teori om evolutionen för över hundra år sedan. Nu visar beräkningar på skillnader i arvsmassan hos schimpanser och människor att vi skildes åt senare än vi tidigare förmodat. Dessutom visar studier av arvsmassan att det fanns en tid när våra förfäder och schimpansens förmoder fortsatte med att para sig med varandra. Detta är nu inte så ovanligt när ny arter håller på att bildas, utan sker snarare regelmässigt just i sådana fall. En art uppstår, enligt definitionen,  när en individ av arten inte kan få en fruktbar avkomma med en individ av en annan art. Så lyder den teoretiska definitionen, men i praktiken förekommer undantag från denna regel.

På senare år ha kunskapen om DNA och hur våra gener fungerar också gett oss en större förståelse om exakt hur evolutionen arbetar. De förändringar som uppstår spontant i vår arvsmassa, genom mutationer, behöver till exempel inte vara så livsavgörande som man trodde förut. Förr menade forskarna att gener som inte medförde något större överlevnadsvärde för arten snabbt skulle försvinna, medan gener som var positiva för arten lika fort skulle spridas inom den. Men den teorin stämmer inte med vad vi kan se idag. Istället verkar vi alla bära på ganska många förändringar i vår arvsamassa. Förändringar som inte betyder så mycket för oss som individer, men som ändå finns kvar. Vi är alltså, genetiskt sett, mera olika än vi trodde.

Det verkar också som om vissa djurarter är bättre på att ”ta bort” gener som inte medför större värde för arten än vad andra arter är. Möss har till exempel kvar mycket färre ”dåliga” gener än vi människor. Det beror i sin tur på att mössen är många fler och förökar sig mycket snabbare än människor.

Om allt detta, och lite till, samtalar professor Hans Ellegren på Evolutionsbiologiskt Centrum, Uppsala Universitet och Jan-Olov Johansson i veckans Frågvist.

Skicka dina frågor eller kommentarer till Fragvist@sr.se eller till frågvist, Box 1552, 751 45 Uppsala.

Jan-Olov.Johansson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".