Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Neandertalarnas DNA kartläggs

Publicerat fredag 21 juli 2006 kl 09.30
Svante Pääbo presenterade den planerade kartläggningen av neandertalarnas DNA på en presskonferens i Leipzig. Foto PrB.

Hur nära släkt vi moderna människor egentligen var med neandertalarna och hur intimt vi umgicks, det kan vi få klarhet i snart. För nu ska man kartlägga neandertalarnas genom, den totala arvsmassan hos vår släkting som dog ut för 30 000 år sen. Och det är den svenske genforskaren Svante Pääbo vid Max Planck-institutet som leder det projekt som påbörjas i dagarna.

- Att ha genom-sekvensen innebär ju att vi kommer kunna titta på i princip varje gen och se hur den skiljde sig åt från oss och hur den skiljde sig åt från schimpanserna, säger Svante Pääbo.

Konkurrerades ut

Mitt under smällkalla istiden för 30 000 år sen dog de sista neandertalarna ut. De hade tagit sin tillflykt till södra Spanien dit de drivits på reträtt av oss moderna människor under vår vandring från Afrika till Europa.

Hur det kom sig att vår egen art lyckades konkurrera ut neandertalarna, vår robust byggda släkting med det karakteristiskt kraftiga pannbenet, har varit en gåta för forskarna. Men nu hoppas Svante Pääbo och hans kolleger vid Max Planck-institutet här i Leipzig ta reda på det. Tillsammans med det amerikanska DNA-analysföretaget 454 Life Sciences kommer Svante Pääbo om 2 år ha tagit fram den första kompletta genkartan över neandertalaren. En karta som kan avslöja om neandertalarna och vår egen art beblandade sig med varandra, om vi kunde få barn, och om det kanske fortfarande finns spår av neandertalar-gener i vår moderna arvsmassa.

Ny kunskap om mänskliga sjukdomar

Förhoppningsvis kan genkartan avslöja vilka genetiska förändringar som gjorde vår egen art bättre lämpad för ett liv i istidens Europa och varför neandertalarna till slut dog ut. Men mer kunskap om neandertalarnas genom kan också lära oss mer om oss själva, säger Svante Pääbo, och i förlängningen leda till nya insikter om många sjukdomar.

- Visionen är att hitta de genetiska förändringar som var av grundläggande betydelse för att den moderna människan uppstod, de som gjorde att vi skiljde oss från neandertalare och andra tidiga former av människor. Om vi förstår det bättre så finns det också hopp i en förlängning att man kan förstå sjukdomar som angriper människospecifika egenskaper som språkstörningar, schizofreni och autism.

Tobias Svanelid

tobias.svanelid@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".