Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2006-08-18

Publicerat fredag 18 augusti 2006 kl 14.48
1 av 3
De nya tolv planeterna, enligt IAUs förslag.
2 av 3
Mycket pengar till forskning om skola i skogen.
3 av 3
HIV-positiv sexmånaders flicka.

Kanske 12 planeter i stället för nio om astronomerna enas i Prag nästa vecka.
Nya rön om hjärnan förklarar hur minnen kan sitta inpräntade så länge.
Aidsmedicinens mest försummade grupp är barnen.

12 eller 8 planeter?

De senaste åren har astronomerna haft ett riktigt dilemma - det är inte längre självklart vad som ska räknas som en planet, eftersom man nu hittar nya himlakroppar lika stora eller t o m större än Pluto. I två år har världens astronomer försökt komma överens om en planetdefinition utan att lyckas. Men kanske kan de nu enas, på Internationella astronomiunionens konferens (IAU) som pågår i Prag. Där ska de 2500 deltagarna nästa vecka rösta på ett nytt förslag som går ut på att en planet går i bana runt en stjärna utan att själv vara en stjärna. Den nedre gränsen för hur liten en planet kan vara definieras av att den ska vara så stor att dess egen tyngdkraft överväger över hållfastheten, styrkan i materialet, så att den av gravitationen kollapsar till en rund form.

Om den definitionen går igenom kommer man att räkna in tre nya planeter - Ceres, Charon och den ännu inte permanent namngivna 2003 UB 313. De tillsammans med Pluto bildar undergruppen plutoner bland planeterna. Det är alla planeter som ligger utanför Merkurius och där kommer det att fyllas på med nya planeter om man hittar fler.

Men det finns ett motförslag, som tar in ännu ett fysikaliskt krav om storlek som gör att Pluto och de tre andra inte längre räknas somplaneter. Om det förslaget vinner får vi bara 8 planeter framöver, berättar Hans Rickman, professor i astronomi vid Uppsala universitet.

Nya rön om hjärnans stabilitet

I veckan som gick rapporterade vi att svenska forskare fått oväntad hjälp av kärnvapenprovsprängningarna under kalla kriget för att bättre förstå hur vår hjärna fungerar. Det är stamcellsforskarna Jonas Frisén vid Karolinska Institutet och Peter Eriksson från Göteborgs universitet som utvecklat en ny metod att mäta åldern på nervcellerna i hjärnbarken. Och då har de sett att nervcellerna i hjärnbarken inte nybildas, något som har varit omdebatterat bland hjärnforskare. (Att andra nervceller i hjärnan kan nybildas var ju en sensationell upptäckt av delvis samma forskare för flera år sedan.)

Barn mest försummade bland hivpositiva

Minst 2,3 miljoner barn är HIV-positiva, de flesta i Afrika. Nästan alla smittas från sin HIV-positiva mamma. Men det finns inga tester till överkomliga priser för att diagnostisera spädbarn och mycket få barnanpassade mediciner. Barn är helt enkelt den mest försummade gruppen inom aidsmedicinen, säger PehrOlov Pehrsson, infektionsläkare från Huddinge sjukhus och med i styrelsen för Läkare utan gränser, och en av alla de 24 000 deltagarna på den internationella aidskonferensen i Toronto, som avslutas idag, fredag.

Släpp eleverna loss - det är höst!

Det bästa för skolelever är om en del av undervisningen kan bedrivas utomhus - i skogen. Det säger många pedagoger, men nu ska det hela också bevisas mer vetenskapligt. Anders Sczcepanski, enhetschef för Centrum för miljö- och utomhuspedagogik vid Linköpings universitet, forskar tillsammans med läkare och psykologer på hur en skola utomhus påverkar barn. Nyligen har hans forskning fått nio miljoner kronor för att samla in mer information om just detta.

Bromerade flamskydd värre än man trott

Bromerade flamskyddsmedel används bland annat för att brandskydda en stor del av all elektronik vi har runt omkring oss. Nu har en grupp amerikanska forskare hittat bakterier som bryter ner ett bromerat flamskyddsmedel som ansetts relativt ofarligt, till mer skadliga lågbromerade varianter, som är förbjudna på flera håll i världen, bland annat EU.

Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet tror att de här bromerade flamskyddsmedlen kan ställa till mer problem i framtiden än vad PCB gjorde förr.

Vem vet

Ljudgåta från Tekniska museet i Stockholm. Skicka in svaret till vem.vet@sr.se eller Vem vet, 759 00 Uppsala.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".