Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nya bud om minimänniskan speglar strid om våra rötter

Publicerat tisdag 22 augusti 2006 kl 08.02

Minimänniskan, som man funnit fossil av på ön Flores i Indonesien, var just en människa och inte en annan art. Det hävdar forskare i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift idag. Den intensiva debatten om minimänniskan speglar en större konflikt: Mellan två olika tolkningar av människans tidiga utveckling.

På ön Flores i Indonesien gjordes för två år sen ett överraskande fossilfynd som tydde på att det funnits en människoart som var bara en meter hög.

Men buden om vad Homo floresiensis var för något har växlat fram och tillbaka: Senast i juni beskrevs hon som en variant av förmänniskan Homo erectus men nu skriver antropologer i amerikanska vetenskapsakademins tidskrift att hon var en människa helt enkelt.

Inte längre vetenskap

Det vetenskapliga bråket kring den lille hobbiten på ön Flores i Indonesien har nått nivåer som inte längre handlar om vetenskap säger Lars Werdelin, svensk antropolog som följt dispyterna.

Det är två teorier som står mot varann, där den modernare är den vedertagna: människan, Homo sapiens, var den som vandrade ut från Afrika och spred sig över världen.

Äldre teori

Det finns en äldre teori som formulerades före andra världskriget. Den säger att det var förmänniskan Homo erectus som långt tidigare vandrade ut från Afrika, bosatte sig på ett antal platser, och som där - olika grupper oberoende av varann - utvecklades till den moderna människan Homo sapiens.

De forskarna kallas multiregionalister. Det är den gruppen som hävdar att floresiensis är en riktig människa - för språnget från förmänniska till Homo sapiens ska enligt dem har skett i ett enda steg, och då finns det inte plats för en avknoppning som floresiensis. Alltså måste det vara en människa, eftersom det inte är en erectus. Vilket skulle bevisas.

Fler fynd behövs

Men Lars Werdelin begriper inte hur alla dessa olika grenar skulle kunna ha utvecklats likadant på olika ställen:

– Alla genetiska studier tyder på att det här inte riktigt kan fungera, säger han.

För att klarlägga floresiensis ursprung skulle man behöva hitta fler av hennes - eller hans - slag, äldre, som sätter den lilla figuren i ett sammanhang gentemot erectus och sapiens. För att vara säker på att det inte är en modern människa skulle man behöva ett hål i historien:

Kampen kan bli lång 

– Fanns det Homo erectus där från början, som utvecklades till Homo floresiensis? Eller har man en kort period med Homo erectus och sen är det tomt på människor i en halv miljon år, och sen kommer några Homo sapiens för 100 000 år sedan? Det är den sortens data som måste till, och det kanske kommer så småningom.

Men Lars Werdelin säger att kampen mellan de två teorierna kan bli lång.

– När det är mycket pengar och mycket prestige inblandade, då lockar det till sig folk med rätt så stora egon. Och då tar det längre tid innan någon kan ge med sig och säga: Jaja, okej då.

Ann-Louise Martin
ann.martin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".