Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vetenskapsradions veckomagasin 15 september

Publicerat fredag 15 september 2006 kl 15.24
1 av 4
Manöverbord från Forsmark 1970
2 av 4
Dr Mugg, alias Markoolio, tar emot mycket s-t på Henriksdals reningsverk...Foto:PrB
3 av 4
Poppel, högväxt träd som nu är genetiskt utrett
4 av 4
Nej det var inte de här skorna - de på Tekniska museet var mycket vackrare!

Rötslam - det SKA innehålla bakterier, men inte sjukdomsframkallare. Och vad hände i Forsmark - hur oroliga ska vi vara för våra kärnkraftverk - nu har rapporten kommit.
Alla jättepoppelns gener finns nu sorterade -  kan man använda dem på ett bättre sätt än naturen själv??

Smittfritt rötslam, tack

Rötslammet är vad som blir kvar när avloppsvattnet renats. En hög med svart jord, fullt av näringsämnen som skulle kunna vara utmärkt gödning för åkermarker och skulle kunna ersätta en stor mängd konstgödsel i jordbruket. Men det är idag bara 10-15 % av allt rötslam som kan användas på åkermarker.  Problemet är dels det gamla välkända -  för mycket tungmetaller, som tas upp av gröda. Det senaste hindret är att rötslammet inte bara innhåller de bakterier som behövs för att  kompostera slammet, utan också   sjukdomsframkallare som salmonellabakterier.

Naturvårdsverkets förslag till hur rötslammet ska förbehandlas innan det hamnar på åkern har legat på miljöministerns bord sedan 2001 utan åtgärd. Och så länge inga direktiv kommer, så går den presumtiva jordförbättraren åt till vägfyllningar och gruvhål.

Vetenskapsradion har talat med Hans Holmström vid Kungsängens reningsverk, Linda Eriksson, doktorand i rötslamshygienisering, samt miljöminister Lena Sommestad.

Reporter Anna Rockberg-Tjernberg

SKI vill ha robustare kärnkraftverk

Kärnkraftinspektionen har i veckan gjort sin bedömning av det som hände i Forsmarks kärnkraftverk i juli.

Det handlar om strömförsörjning till stor del, batterier som ska göras tåligare och elförsörjning från dieseldrivna generatorer som ska säkerställas bland annat - och så om information och instruktioner i kontrollrummet.

Det grundläggande felet i juli var att olika reservkraftsystem var kopplade till varann och inte fungerade oberoende av varann.

Men hur förhåller sig den här händelsen till andra incidenter, internationellt  Vid finska SKI, alltså finska kärnkraftsinspektionen, som heter STUK finns Juhani Hyvärinen  och han bedömer att motsvarande händelser sker kanske en gång vart tionde år.

Händelser som är ungefär så här allvarliga  gör att man måste bygga om verk -  inte bara det drabbade utan många andra också. Det kommer att bli, översyn av kraftverk runtom i världen. Och det tror både han och Björn Karlsson, professor i energisystem i Linköping.
Som ett exempel: det som hände i Barsebäck 1992 ledde   till ombyggnationer i både Tyskland, Frankrike och USA.

Juhani Hyvärinen håller med om den svenska klassificeringen - att det var en tvåa på den sjugradiga INES-skalan, alltså en händelse men ingen allvarlig händelse.  I Finland hade man diskuterat om det borde kallas en allvarlig händelse, en trea, det var ett gränsfall.

Vem vet?

Förra veckan hade vi snokat rätt på rekvisita från en filminspelning, ett par broderade herrskor, rätt små i storleken, och det var ett visst drag under sulorna - vi undrade vem som burit skorna och dansat i filmen - svaret var Fred Astaire, det svaret fick vi från Marianne Andersson i Åtvidaberg .Denna veckas fynd är avocadogrönt, stort och byngligt och kanske rentav lite farligt...

Skicka ditt svar till vem vet, box 1552 751 45 Uppsala eller till Vem.vet@sr.se

Svaret kommer att dröja två veckor - nästa vecka är en Bokspecial!

Jättepoppeln jättepoppis bland trädforskare

Idag på fredag publiceras för första gången en hela genuppsättningen för ett träd - tidigare har utforskningen av växtrikets gener begränsat sig till backtrav, Arabidopsis, och ris. 

Det är en svensk forskargrupp vid Umeå plant science som tillsammans med amerikanska energimyndigheten har kartlagt hur arvsmassan ser ut hos jättepoppeln.

Stefan Jansson på Umeå Plant Science center  är en av forskarna bakom den kartläggningen som publiceras i dagens nummer av tidskriften Science.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".