Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Förnuftigt när känslorna stängs av

Publicerat torsdag 21 september 2006 kl 07.28
Rädda ansikten Foto:PrB

Personer som lider av posttraumatiskt stressyndrom, eller svåra former av depression, har ofta svårt att få makten över sina känslor. Varför har länge varit en gåta, men idag presenteras resultat som kan vara början på en förklaring

Det handlar om något så basalt som hjärnans förmåga att bearbeta motstridiga känslor.
En grupp amerikanska forskare lät friska personer titta på bilder av ansikten som antingen såg glada eller rädda ut. Ovanför ansiktet stod ordet glad eller rädd.
När texten och ansiktsutrycket inte stämde överens så uppstod motstridiga känslor hos försökspersonerna. Och de känslorna var hjärnan tvungen att hantera innan personerna kunde svara på frågan om ansiktet var glatt eller skräckslaget.

Det var då det visade sig att det finns ett särskilt område innanför pannan, främre cingulum, som tar över kontrollen. Enkla känslor behandlas i ett område mycket längre in i hjärnan, men det området blir mer eller mindre överhettat när flera känslor kommer samtidigt. Så för att vi inte ska bli helt handlingsförlamade så stänger området i pannan av det mer centrala känslocentrat så att vi istället kan resonera oss till hur vi ska lösa situationen.

Arne Öhman, professor i psykologi vid Karolinska institutet, säger att det mycket väl kan vara fel i det här bromssystemet som ligger bakom till exempel posttraumatiskt stressyndrom.
- Hos sådana personer är det så att det här området visar minskad aktivitet när de sätts i situationer som påminner om traumat på något sätt.  Det innebäratt de inte har någon riktigt effektiv broms. Det fungerar liknande vid vissa former av depression, säger Arne Öhman.

I och med den här kunskapen om att det finns både ett känslocentra och ett kontrollcentra så kanske man också kan komma på sätt att hjälpa hjärnan att hantera känslostormar.
-Det faktum att man kan peka på att det handlar om två mekanismer bakom ångest, gör att man kan tänka sig att man kan påverka det ena eller det andra farmakologiskt, säger Arne Öhman.

                                                            Ingrid Stenberg
                                                       ingrid.stenberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".