Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vetenskapsradions Veckomagasin 29 september

Publicerat torsdag 19 oktober 2006 kl 11.36
1 av 3
Vilka blir lyckliga ägare till en sån här i år? I veckan får vi veta. Foto: PrB.
2 av 3
Bara europeiska humrar - eller amerikanska också? Foto: PrB
3 av 3
Fler sprutor på gång för svenska barn. Pneumokockvaccin står på tur. Foto: PrB.

Pneumokockvaccin till alla barn föreslås av smittskyddsinstitutet. Amerikanska humrar på västkusten hotar att konkurrera ut de inhemska. Inför veckans besked om vad som Nobelprisbelönas i år bjuder vetenskapsredaktionen på några heta tips.

Pneumokockvaccin till alla föreslås

Varje år förlorar ett tiotal svenska barn hörseln efter att ha drabbats av pneumokocker - en typ av bakterier som kan orsaka svåra hjärnhinne- och öroninflammationer. 1,5-åriga Max Rosling är en av dem som förlorat både hörseln och delar av sitt balanssinne efter att ha drabbats av pneumokocker. Sedan några år finns emellertid ett vaccin som skyddar mot en del av de här bakterierna. Och i veckan kom smittskyddsinstitutet med rekomenadtionen att det borde läggas till i det nationella barnvaccinationsprogrammet och ges till alla barn under deras första levnadsår. Nya studier visar att en sådan massvaccinering av barn indirekt även skulle kunna rädda ett femtiotal vuxna svenskar varje år. Vaccinet tar även död på pneumokocker som dagens antibiotikapreparat inte biter på.

Amerikanska humrar hotar västkusten

I måndags var det premiär för hummerfisket på den svenska västkusten. Men hur ser framtiden ut för hummerbestånden i nordiska vatten? För bara några år sedan kom larm om att importerade amerikanska humrar rymt från förvaringsburar och börjat blanda sig med sina nordiska kusiner.
Bland marinbiologer har nu oron börjat sprida sig att de amerikanska humrarna ska börja konkurera ut de nordiska varianterna och i värsta fall äventyra hela hummerstammen i Norge och Sverige. Men det skräckscenariot kräver bland annat att ”transatlantisk” kärlek uppstår mellan de två arterna. Och just det forskar Malin Skog från Lunds universitet på.

Vem får Nobelpris i år?

I veckan kommer beskeden om de naturvetenskapliga Nobelpriserna och Vetenskapsredaktionen har sållat fram några heta tips.

Jan-Olov Johansson om tänkbara kandidater till årets pris i medicin och fysiologi:

– Cellens ”tidtagare” telomerer och enzymet telomeras; Elisabeth Blackburn, Carol W Greider och Jack W Szostak. 
– Upptäckarna av en av generna som är inblandad bröstcancer, p53; Sir David Lane och Arnold Levin.
– Papillomviruset som orsakar bland annat livmoderhalscancer; Harald Zurhausen i Tyskland.
– Knockoutmöss, genförändrade möss som används i forskningen; Mario Capecchi , Oliver Smithies och Martin Evans.

Camilla Widebeck om priset i fysik: 

– Upptäckten 1992 som man gjorde med hjälp av COBE-satelliten att bakgrundsstrålningen i rymden inte är enhetlig. Den varierar lite lite - och de krusningarna skulle kunna förklara hur galaxer och stjärnor en gång bildades i universums barndom, kort efter Big Bang. – Kunskapen om svarta hål; Stephen Hawking - fysikens superkändis som sitter på Newtons gamla professur i Cambridge, och Roger Penrose. 
– Mörk materia kan få ett pris, men antagligen inte ännu. Man vet så lite om den. Fast 90-95 % av all materia i universum är mörk materia, vet man inte närmare vad det är för något. 
– Tekniken för att bromsa, stoppa och starta ljuset har utvecklats på senare år; danska Lene Hau kan bli en av pristagarna här.
Men ärligt talat är det nog mest sannolikt att priset går till nåt som gjordes för decennier sen, som har införlivats med fysiken sen länge och som har så att säga legat till sig rätt länge. Något som inte är så populärt och spektakulärt som svarta hål...

Lena Nordlund om priset i kemi:

– Katalysatorer på metallytor -ytkemi som lagt grunden till våra bilkatalysatorer till exempel; Gabor Samorjai och och Gerhard Ertl
– Metallers roll inom biologin, framför allt när det handlar om hur elektroner ska kunna röra sig. För om det ska ske några reaktioner och energiöverföring i det som är levande måste elektronerna kunna förflytta sig. Och där spelar metaller en viktig roll i många av nautrens molekyler. I vår egen syretransport i blodet till exempel, där järnet i hemoglobinet har en huvudroll, eller i fotosyntesens klorofyll finns magnesium till exempel. Vilken roll metallerna spelar vid elektron transporten har man förstått på senare år, där finns en prisbelönt amerikan Harry Gray som jag tror kan bli aktuell i år.
– Kanske kan man här också klämma användandet av metaller för att studera elektrontransport i DNA, viktigt för att förstå hur skador uppkommer i arvsmassan. Då skulle priset få delas med Jacqueline Barton, också hon från USA.
– Upptäckten av ett enzym som har med våra cellers åldrande att göra, telomeras och hur det verkar på kromosomerna vid celldelning. En viktig upptäckt som har att göra med åldersrelaterade sjukdomar och cancer, Elisabeth Blackburn är en av dem som nämns där. Men det är nog snarare ett medicinskt pris.

Vem vet?

I vår tävling frågade vi sist efter ett avokadogrönt rymdskeppsliknande föremål med namnet ”Kupol” som vi hittat i tekniska muséets lager. Bakom den liknelsen dolde sig en gammal Mikrovågsugn. Veckans vinnare: Bent Sahlberg som i Köpenhamn. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".