Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svensk koppling till årets nobelpristagare i fysik

Publicerat onsdag 4 oktober 2006 kl 08.31

Igår tillkännagavs vilka som  i december kommer att få mottaga årets Nobelspriset i fysik i Stockholms konserthus. Ett pris som beskrivits som den slutgiltiga bekräftelsen på universums big bang-teori och som delas ut till två amerikaner – varav en samarbetat med svenska forskare.

Årets två fysikpristagare, George Smoot och John Mathers, har med sitt COBE-teleskop lyckats uppmäta den så kallade bakgrundsstrålningen i universum. Det handlar om de mikrovågor som man förutsagt att universums födelseexplosion, ”the Big bang”, skulle ha orsakat. De två fysikerna har i sin forskning kartlagt variationer i den här bakgrundsstrålningen som kan förklara varför all materia i universum samlades i galaxer och inte bara blev till en jämn smet.

Populärt pris
Ett mycket välförtjänt pris, säger svenske professorn i astropartikelfysik Per-Olof Hult vid Stockholms Universitet som alltså samarbetat med en av årets nobelpristagare i fysik George Smoot. För att beskriva prisets betydelse citerar han en av pristagarnas förhandsrivaler - astrofysikern Stephen Hawking:
– När han hörde de här grejerna sa han att det här är den största upptäckten det här seklet - om inte någonsin. För det här bekräftar ju Big bang-teorin på ett sätt som man inte trodde var möjligt.

Den bakgrundsstrålning som amerikanerna Smoot och Mathers kartlagt kan också säga en del om vad dagens universum består av. Idag tror man att bara fyra procent av universums materia är uppbyggda av sådana atomer som vi, planeterna och stjärnorna består av. Resten är mer okänd så kallad ”mörk materia” och ”mörk energi” - och det är i ett projekt som vill förstå just den mörka materien som Per-Olof Hult har samarbetat med gårdagens fysikpristagare George Smoot.

Svensk koppling
I det gigantiska så kallade iskubprojektet vid sydpolen kan nämligen spår av den mörka materien visa sig i form av ljus. Det här sker när en form av partiklar som kallas för neutriner kolliderar med partiklar i rymden. För det mesta passerar de rakt igenom både solen och jorden utan att krocka med något, men om detektorn är tillräckligt stor kan man fånga upp några reaktioner, berättar Per-Olof Hult:
– Det vi gör är att vi med jämna mellanrum smälter hål med varmvatten i den här isen - ner till två kilometers djup. Och i dem sänker vi ner slingor av ljusdetektorer. Det vi gjort hittills är att vi stoppat ner nio stycken sådana här slingor utav de sjuttio eller åttio som det ska bli i slutändan. Och som tillsammans ska täcka en kvadratkilometer ner till en och en halv till två kilometers djup.

Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".