Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Priset på skogen i norr: två tusen miljarder kronor

Publicerat torsdag 5 oktober 2006 kl 09.59
Mer än bara timmer. Foto: PrB.

Barrskogsbältet på norra halvklotet betingar ett värde av 2 000 miljarder kronor. Inte som massaved eller virke, utan räknat i de tjänster skogen består oss med där den står: Koldioxidabsorption och rekreation bland annat.

Skogen kan som bekant vara till stor glädje och nytta för oss alla. Det slog nu senast den statliga skogsutredningen fast, där man konstaterar att skogen har ett stort värde, den kan fånga in koldioxid och dämpa växthuseffekten, och den ger stressade själar lugn och ro.

Men går det att räkna ut skogens egentliga värde? Som skog, och inte som virke eller pappersmassa? Ja, kanadensiska miljöekonomer har räknat ut vad skogen i det enorma barrskogsbälte som sträcker sig över norra halvklotet är värd om den får stå kvar och kommit fram till summan 2 000 miljarder kronor. Om året. Det motsvarar nästan sveriges BNP.

Ekosystemtjänster

Barrskogsbältet som sträcker sig från Nordamerika över skandinavien och in i Ryssland och Sibirien. Och det är alltså inte priset på timmer man pratar om utan värdet på de naturliga så kallade ekosystemtjänster som skogen kan erbjuda oss männsikor - om den får stå kvar orörd.

I sin kalkyl har forskarna tittat både på värdet från direkta inkomster som turism, men också på ekonomiska vinster som inte kommer att märkas förrän skogen är borta: Dess förmåga att förse oss med rent dricksvatten och att hålla nere nivåerna av växthusgasen koldioxid i atmosfären. Det är processer som skogen idag bjuder på gratis men som skulle behöva lösas på andra sätt och börja kosta samhället pengar om träden försvann.

Svårt men till nytta

Att räkna fram värdet av sådan här ekosystemtjänster är något som allmänt anses vara väldigt svårt. Men många miljöexperter pekar ändå på att kalkyler av det här slaget redan har kommit till nytta - till exempel för att ge politiker argumnet att säga nej till snabba inkomter från avverkningen av en skog som i långa loppet kanske skulle bli en bättre affär om den fick stå kvar. 

Kristoffer Gunnartz
kristoffer.gunnartz@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".