Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
DEBATT

"Jägareförbundets bedömning faller platt"

Publicerat tisdag 22 februari 2011 kl 06.31
Mikael Karlsson från Naturskyddsföreningen är kritisk till Jägareförbundets uträkning. Foto: Naturskyddsföreningen

"Att bokföra de vilda djurens normala beteende som en kostnad för jägarna är en egendomlig matematik".

Det skriver i dag Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson i en debattartikel som ett svar på Svenska Jägareförbundets uträkning av rovdjurskostnader.

En jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet beräknar kostnaden för rovdjuren till en halv miljard. Men att bokföra de vilda djurens normala beteende som en kostnad för jägarna är en egendomlig matematik. Förutom att en livskraftig rovdjurstam har ett högt värde i sig så skulle den också innebära minskade viltolyckor och skogsskador. Och när blev älgarna och rådjuren egentligen jägarnas egendom?

Precis som lo och björn dödar vargar både älg och rådjur för att överleva. I en snubblande balansakt med siffror och en uppskattning av rekreationsvärdet av jakt drar Jägareförbundet slutsatsen att de svenska rovdjuren kostar jägarna en halv miljard. Vargen sägs stå för en mindre del av detta, 84 miljoner kronor. Underförstått betyder slutsatsen att Jägareförbundet utgår från att viltet i skogen tillhör just jägarna, även om inte ens alla jägare delar synen på rovdjur som konkurrenter om bytesdjuren.

Det är förstås viktigt att försöka uppskatta de kostnader som rovdjuren medför. Men för att en ekonomis analys av rovdjuren ska bli trovärdig måste man förstås även titta på den nytta de medför. Det gör inte Jägareförbundet men däremot forskare.

Värderingar av naturens ekonomiska värde har skett sedan länge och det finns många studier som uppskattar värdet av att skydda just rovdjursstammarna. Många svenskar ser rovdjuren som en naturlig del av den svenska faunan och värderar därmed en långsiktigt livskraftig svensk rovdjursstam positivt. En person kan värdera ett ekosystem eller utrotningshotad arter även om man personligen aldrig kommer att stöta på dem – blotta vetskapen om att de finns räcker. En bland flera studier inom området uppskattar den samlade betalningsviljan för rovdjuren i Sverige till omkring 10-12 miljarder. Man kan diskutera träffsäkerheten i analysen men denna nytta är ungefär 20 gånger högre än de kostnader Jägareförbundet räknat fram.

En fullständig samhällsekonomisk analys skulle säkert behöva omfatta ännu flera parametrar men så här långt faller alltså Jägareförbundets bedömning platt till marken.

Då har vi heller inte tagit hänsyn till att det utgångsläge som Jägareförbundet använder för att beräkna sina kostnader är synnerligen täta älgstammar till följd av att det exempelvis inte finns en livskraftig stam av varg i våra skogar längre. En stor del av den svenska älgstammen är alltså en slags bonus för jägarna till följd av att jakt tidigare utrotade vargen från Sverige, vilket den ekonomiska analysen inte fångar upp. När vargen nu kommer tillbaka menar jag att det är rimligt är den ska få det byte den – till skillnad från jägarna – behöver för att överleva.

Jägarna äger rätten till älgarna och rådjuren lika lite som rätten till någon annan del av naturen. Människan kan bara förvalta skogen och de vilda djuren, aldrig göra anspråk på den.

Mikael Karlsson
ordförande Naturskyddsföreningen

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".