Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Guidar dig till den bästa nya musiken
Vad är...

Drone – inte bara långa toner

Publicerat måndag 4 januari 2016 kl 15.47
Faktaruta: Det här är drone
(1:24 min)
Mimerlaven i Norberg
1 av 2
Mimerlaven, en övergiven industribyggnad där Norbergfestivalen håller till och som är utmärkt för dronemusik. Foto: Kennet Lindquist/Sveriges Radio
Elektroniskt i P2. Helena Lopac. P2 Sveriges Radio.
2 av 2
Helena Lopac. foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Det är lätt att tro att dronemusik bara är en serie distade gitarrer som spelats in till en oljudsliknande matta. Så är det inte.

Drone är ett ord som ibland dyker upp i musiksammanhang. Som när det pratas om Anna von Hausswolffs nya album "The Miraculous". Till formen kan drone beskrivas som långa och monotona toner som släpar sig fram.

Det är svårt att uppskatta när dronemusiken uppstod mer exakt. Man skulle kunna kalla traditionell skotsk säckpipemusik för drone. Samma sak gäller det australienska instrumentet didgeridoo. Kanske kan man till och med kalla viss traditionell samisk musik för drone.

Musikguidens reporter Adam Koskelainen tog en pratstund med Helena Lopac, programledare för Elektroniskt i P2.

Varför ska man lyssna på något som ibland kanske bara är en enda lång utdragen ton?

– Jag tänker att det är traditionellt i folkmusiken med didgeridoo och säckpipa. Där det har använts för att uppnå något transliknande tillstånd. Lyssnar man på det är det som att verkligen gå in i ljudet och lyssna.

Hur har drone med sin lite flummiga karaktär tagit sig in bland dagens populärmusik?

– Det har sina rötter i 60-talet och det nya sättet att se på konst. Att blanda musik och performance. Det finns en tonsättare i USA som heter Pauline Oliveros som var aktiv på 60-talet. Pauline har utvecklat ett koncept hon kallar för deep listening: att genom djuplyssnande nå ett meditativt tillstånd och högre medvetande. Hon har till och med startat Deep Listening Institute.

– När man lyssnar på drone försätts man i det här tillståndet. Larmet översköljer en. Då är frågan om man verkligen hör sakerna eller om det är något hjärnan hittar på och skapar bilder från. Det är där själva kärnan i dronen ligger.

För många låter det kanske enformigt. Går den som inte ger sig in i dronelandskapet miste om något?

– Det platser och sammanhang där drone gör sig särskilt bra. Som rum där ljudet kan resonera, det finns exempel på gamla industrimiljöer där konserter hålls. Norbergfestivalen är en sådan. Den sker varje år i en gammal gruvmiljö, som en stor katedral av betong med sju meter i tak. Där kan man sluta ögonen och få en helhetsupplevelse av ljudet.

Om man nu lyssnar och tycker det låter som oljud, lyssnar man på fel sätt eller i fel miljö? Borde man ge det en chans?

– Jag tror det kräver att man ger det sin plats och sin tid. Då kanske man kan uppnå det där högre medvetandet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".