Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Program om mordet på Sveriges statsminister Olof Palme
Kulturnytt: recension | biografi

Tungt vägande biografi över Palme

Publicerat onsdag 8 september 2010 kl 07.46
Olof Palme 1977, 1967 och 1980. Foto: Scanpix, Owe Sjöblom.

Henrik Berggrens biografi över Olof Palme berättar om en omtvistad, frispråkig politiker och om Sverige under 1900-talet. Filmaren och författaren Jörn Donner har läst mastodontverket Underbara dagar framför oss. En biografi över Olof Palme.

Henrik Berggrens biografi över Olof Palme är på alla sätt tungt vägande. Den väger mycket med sina 657 sidor text, men den är också en intellektuellt stimulerande, samtidigt krävande bok.
   Man bör ändå inte låta sig frestas att kalla biografin slutgiltig. Varje tid har sin sanning och sin tolkning, vilket jag har kunnat konstatera när jag sysslat med Mannerheim på nära håll. Men bättre än så här har inte Palme och hans tid beskrivits. I vilken mån man verkligen kan tala om Palmes tid i svensk politik är däremot mycket tveksam. Han var aldrig oomtvistad.

Märkvärdiga omständigheter omgav den unge Palmes släktträd, inte bara pengar och därmed förbundna privilegier, utan också en finlandssvensk farmor och en lettisk mor, båda var kvinnor av börd.
   Det brukar talas om Palmes så kallade klassresa från borgerlighet till socialdemokratin men så märkvärdigt var det inte, dock rätt sällsynt inom ett parti som långtgående rekryterades inom "self-made men". Men den som odlade begåvningen Palme var den lundensiske akademikern Tage Erlander, med arbetarklass och proletärer hade detta föga att göra.

Att Olof Palme hade en sällsynt talarbegåvning fick jag personligen höra och se några exempel på. Han lyckades med konststycket att oftast säga vad han tyckte - det är ovanligare än man tror för den som inte är insatt i den politiska retoriken och dess lögner.

Vad som bland annat gör Henrik Berggrens mastodontbok fascinerande är dess tidsbilder av Sverige från sekelskiftet 1900 fram till Palmes död 1986. Någon kunde kanske invända att djupdykningar i svensk kultur inte har att göra med huvudsaken Palme, men vi påminns om att han innan han blev mördad gick på bio och såg en svensk film med sin hustru utan livvakt.
   Det var också i filmsammanhang jag ibland träffade honom, hos den grå eminens vid namn Harry Schein, om vilken Kungliga Biblioteket nyligen gett ut en märklig bok.

Genom sina uttalanden och insatser i internationell politik fick Palme rätt troligen ett kortvarigt världsrykte. Det handlade om Vietnam, om världsfattigdomen och om politiska diktaturer. Palme hade oftast rätt men ibland också fel. Allt detta förtecknar och kommenterar Henrik Berggren behärskat och kyligt.
   Kort och gott, Palmes internationella karisma var påtaglig. Svensk inrikespolitik var inte hans gebit.

I dessa dagar när Sveriges folk går till val är det på sin plats att erinra om en säregenhet i svensk politik som Palme var delaktig i, nämligen den egendomliga konfrontationen mellan vänster och höger som lett till onaturliga allianser, såsom nu år 2010.
   Jag har upplevt också denne Palme, djupt intagen av sin egen retorik i kampen mot vad han kallade högerspöken. Hela denna nyans i Palmes liv och verksamhet förblir till delar oberättad.

Låt mig kalla Henrik Berggrens bok ett mellanbokslut. Vackert så.

Jörn Donner
kulturnytt@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".