Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Det skvätter i ankdammen

Publicerat fredag 6 maj 2011 kl 13.09

I den västsvenska bloggosfären är meningsutbytet uppskruvat för tillfället. Har ni följt med? Först lanserade Peter Zwetsloot sin traditionsenliga  Sen gick David Wilson i klinch med journalistbranschen och riktade udden mot Bohusläningens sportchef Karin Carlsson som får personifiera

Min syn på detta: Klicka på "Läs mer"

Jo, Davids och Karins interna stridigheter finner jag ingen anledning att kommentera men givet är att Karin var mer utsatt än mig under den tid David styrde skutan i Ljungskile. Jag hade dessutom bara med honom att göra under 2007 och 2008 - i princip - men oavsett är det alltid annorlunda med Tidningen. Särskilt om det handlar om en lokaltidning. Idrottare uppfattar ofta (felaktigt) att tidningen har större genomslag och läser den noggrannt. Inget lär vara så välläst bland spelare som matchbetygen exempelvis, vilket är ironiskt eftersom de nästan helt saknar relevans. Det är dessutom lättare att haka upp sig på en formulering, en rubrik eller ett resonemang som finns på pränt, det försvinner ju liksom inte.

Jag fick givetvis flera slängar av sleven jag med. Så här i efterhand har jag flera gånger fått höra att jag borde ägnat mycket mer tid åt att analysera LSK:s speciella 5-2-3-taktik som under en period var mycket lyckosam. Och visst, det kan jag köpa. En annan gång, som jag drar mig till minnes nu, skrev jag något i stil med att "Banants nog hade många b-lagsspelare i laget" när detta lag (från Azerbadjan?) mötte LSK på försäsongen 2008 utan att imponera nämnvärt där i solen på Cypern. Vi hade inga laguppställningar eller något åt det hållet att tillgå vid tillfället men Wilson påstod sen att han hade kollat upp deras lag och åtta av spelarna skulle ha funnits med när Banants året före spelade i UEFA-cupen. I och med detta avfärdades jag för min oförmåga att göra research.

Så i just det hänseendet kan jag skriva under på Karins resonemang. Att argumentera med David Wilson är att bli dragen ut i en snårskog där argumenten viner runt nyllet på dig från alla väderstreck. Men inte sällan med finess. Och som sagt, som sportchef för Tidningen lär Karin varit mer utsatt för detta jämfört med mig - det kan man konstatera utan att ge sig in i någon diskussion om vem som var mest "sann" i sin bevakning av Ljungskile.

Vad gäller Davids stora poäng - Om journalister som är tuffa när det behagar dem och hukar när det blåser snålt..? Jo, det finns där och jag har nog varit skyldig själv. Det gäller ständigt att ställa frågor till sig själv om oberoende och känslor som inte hör hemma i yrkesrollen. Jag har flera gånger i den här bloggen undrat varför ingen (INGEN!) vågat ställa en enda kritisk fråga till Zlatan om uppbrottet med Barca. Och jag har med egna ögon sett upphöjda krönikörer, som gärna tar heder och ära av nån dussinspelare i allsvenskan, som inte kan få fram något annat ansiktsuttryck öga mot öga med nämnda Zlatan än det mest undergivna och inställsamma av leenden du kan tänka dig.

Nu blev det mycket Zlatan där men ytterligheterna ger bra exempel.
God helg!

/SE

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".