Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Peter Zwetsloot Isaksson

En resumé

Publicerat torsdag 20 oktober 2011 kl 13.51

Efter några månaders vila från allt vad fotboll hette, så lyckades Kalle G och Thomas Hemberg att övertala mig till att spela ett år till. FAN, vad ni lurade mig denna gången också. Lätt för er och sitta där och säga: Skriver du bara på, så går vi upp! Ja, klart jag gick på det, med tanke på vilket lag vi hade på gång.

Sedan så började skadorna att komma på nästa alla spelare och helt plötsligt var det en vecka kvar till premiären och där stod IKO med en mittback som var frisk och paniken spred sig. Vad gjorde man då? Jo, man ringde till KUNGEN (Jocke J)!! ”Visst” sa Kungen. Får jag bara ett nytt hus i Ljungskile så är saken biff! Efter en träning så gick Kungen rätt in i startelvan i genrepet mot FCT. Då kunde man inte se att han hade varit hemma i sex månader och ätit sallad och druckit vatten!

Serien startade hemma mot Varberg och vi blev helt överkörda, och som grädde på laxen åkte jag på ett rött kort. Matchen efter åkte vi på däng mot Sleipner borta med 1-0. Efter denna skakiga start så kom vi tillslut in i ett liknade stim som vi har haft nu på hösten och vi plockade poäng efter poäng.

Men matchen mot Lund var tyvärr början till vårt ras! Vi var totalt överlägsna och skulle lett matchen med 6-0 i halvlek, men det stog 0-0 mycket tack vare Lunds målvakt Otto Martler som gjorde sitt livs match den dagen. 

I andra halvlek så gjorde Lund två mål på två chanser och vi åkte på skador på ”Kroppen” och ”Kungen”.
 
Där började raset mina damer och herrar. Självförtroendet fick ytterligare en pungspark matchen efter när Sylvia mosade oss med 4-0 på Nya parken. Den matchen bröt Mr Zuperzero båtbenet och missade resten av våren.

Enda ljusglimten på slutet av vårsäsongen var segern mot FC Trollhättan i sista omgången, dess förinnan hade vi torskat med 6-1 mot ÖIS och 6-0 mot Kristianstad. Mot Kristianstad hade vi nio man som var borta från spel.

Det var ett stukat IKO som gick till sommarvila och det var behövligt. Spelarna kunde – under de 16 dagarna som vi var lediga – läka sina sår, sprida sin säd på krogen och komma redo för en fantastisk höst!
 
Samma dag som vi skulle möta FCT klev en figur från ”Sagan om ringen” in på Thordéngården och berättade lite halvblygt att: Tjena det är jag som är Lind, Andreas Lind. Och jag skall rädda kvar er i Söderettan...... (VAD RÄTT DU HADE!)

Vi lyckades spela 1-1 borta mot Alibabba och de 10 rövarnas gäng på Edsborg, och en strimma av hopp tändes. Sedan släcktes det ganska snabbt när vi i 94:e minuten åkte på en straff hemma mot Kristianstad och tre pinnar förvandlades till en.

Hemmamatchen efter när vi mötte ÖIS var det samma visa igen, men då i 93:e minuten som en pinne (som borde varit tre) blev noll.
 
Krisen blev allt djupare och folk utanför klubben började gny som bara fan, dock med all rätt skall tilläggas. Vi åkte ner till Rosengård med kniven mot strupen för att spela en match där vi inte fick förlora, vi lyckades spela 0-0 mycket tack vare att Henrik Nikiläää brände tre frilägen....

Sedan var det dags för match mot Motala hemma, i bortamatchen vann vi med 5-1 och eftersom Motala i praktiken redan hade åkt ur så var det en match som vi ”bara” skulle gå ut och vinna...... Vi vet ju alla hur det gick!

På måndagsträningen efter matchen så samlades några spelare tillsammans med Stefan Matsson och ”Lill-Lagrell” för att komma på en lösning på hur vi skall kunna vända på skutan och klara kontraktet.
Vad som sades där stannar i det rummet, men effekten talar sitt tydliga språk.

Matchen mot Skövde den 11:e september bör bli en helgdag för alla IKO fans. Vi åkte upp med fyra ordinarie superhjältar avstängda och åkte hem med fyra nyfödda superhjältar: Gustav ”Gunnar” Granqvist, Sebastian Jaconelli, Angelo ”Dega” Vega och Eirik Dybendal.

Detta gjorde så de gamla superhjältarna fick eld i röven och kände att ”fan, är jag inte bra på träningarna så får jag inte spela matcherna heller”. Resten fram till dags datum är fotbollsgodis!!!

I kväll är det träning på Thordéngården och då skall de unga få stryk igen. Vi förlorade iofs i tisdags, men vi äldre lämnade in en protest när det framkom att Palmersjö hade mutat ”Kungen” med sockervadd innan träningen. Och Lien tyckte att detta var fördjävligt – så vi fick segern.

På måndag kommer min sista blogg på denna sida och överskriften är redan klar: 590 minuter.......och seger med 0-2.
 
Mvh
#1
Zwetten

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".