Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.

Språket 14 sept med glimtar från Zambia och Namibia och språkfrågor om bl a sje- och tje-ljuden

Publicerat torsdag 9 september 2004 kl 11.34

Florence Haifene arbetar vid radion i Namibia och berättar om sitt modersmål, Nama-språket (med de karaktäristiska klick-ljuden) och om språkets osäkra framtid när allt fler väljer undervisning på engelska.

Ormond Mnsonda vid Zambias radio berättar att i Zambia talas 74 olika bantuspråk. Radioledningen har valt att sända på sju av dem, bl a för att inte blåsa under regionala politiska rörelser. Diskussion om språk är livlig i Zambia, säger han.

                                 

Lyssnarfrågor kommenteras av prof. Lars-Gunnar Andersson:
En lyssnare har återvänt till Sverige efter 38 år i utlandet och noterat bland annat att något hänt med sje- och tje-ljuden. ”Kärnkraft” blir något likanden ”stjärnkraft” i en del yngre människors uttal.
-Hör gärna av dig med fler exempel på förändringar, uppmanar Lars-Gunnar Andersson. Det är under en kort tid, innan man vänjer sig vid det nya, som man kan göra sådana intressanta observationer!
Betr. sje- och tje-ljuden ger han lyssnaren rätt och det närmande mellan uttalen som många noterat beror på att ljuden ligger nära varandra, uttalsmässigt, i många dialekter  (samma sak gäller uttalen av ”ö” och ”u”). I Sådana fall blir distrintionen svår att upprätthålla.
En annan lyssnare har hört uttryck av typen ”en av dessa länder” och ”den här systemet” och tror det bara är en tidsfråga innan de finns i tryck. L-G Andersson svarar att de säkert går att hitta i tryck redan. Orsaken kan antagligen sökas i avståndet mellan ordet och bestämningen: vi säger inte ”en hus” men det kan bli ”en av dessa hus” i snabbt tal. Och det kan tom bli det i skrift, särskilt när man formulerar om sig i datorn och bara ändrar en del av frasen.
Samme lyssnare kommenterar ”oskicket” att låta bokstavskombinationen –rs- bli sje-ljud. I ord som ”fors” må det vara hänt, men när ”år sen” blir ”åsjen” protesterar han. Detta uttal förekommer i de flesta svenska dialekter med ett främre r-ljud: ”r” och ”s” dras ihop till ett sje-ljud. Det måste betraktas som korrekt uttal av svenska. säger L-G Andersson.
En lyssnare återkommer det ett ämne vi nyligen hade uppe: att svenskan saknar ett tecken för att skriva tje- och sje-ljud. Beror detta på att uttalen är senare än utformandet av skriften? Eller fanns inte uttalen i latinet? Sant båda delarna! Att sje-ljudet är ganska nytt, kan man sluta sig till av dialektala uttal, som ”Skärhamn” som i äldre bohuslänningars tal inte uttalas ”sjärhamn” utan med både ”s” och ”k” som separata ljud.
-Varför uttalas kvinnors tillbehör ”assessoarer”? Ingen vettig människa säger ”asseptera”! Jo, en del gör säkert det, men däremot här vi bara ”vaksinera” och ”akselerera”. Ja, det finns ingen rimligt förklaring till ”assessoar”-uttalet. I både franskan och engelskan finns ”ks-uttalet” i orden accepter och accept. Allmänt kan man nog säga att vi idag är duktigare på att acceptera uttalsinflytande utifrån! Dock är det värt att påpekas att i Svenska språknämndens uttalsordbok rekommenderas ”aksessoarer” som enda uttal!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".