Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.

Språket 5/10 Papua Nya Guinea del 2 och språkfrågor om uttryck på glid, bl a

Publicerat tisdag 5 oktober 2004 kl 11.55

I det andra av två reportage från Papua Nya Guinea hör vi språkvetarna Kenneth Sumbuk och Sakarepe Kamene vid universitet i huvudstaden Port Moresby tala om språkpolitik och –strategi för ett land med omkring 860 språk. Reporter Lena Näslund.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar språkfrågor.

I Papua Nya Guinea har Lena Näslund besökt en kulturgrupp i en by i Simbuprovinsen i östra högländerna som repeterar en scen om en man som förhandlar med hövdingen i en annan by  om att få gifta sig med hans dotter. Det kommer att kosta honom en stenyxa som är värd 6 grisar, skal från kinasnäckan, grisbetar, örnvingar och en trädkänguru bland annat. Språket heter koman och är ett av fem språk i den här provinsen. Totalt finns det 860 olika språk i Papua Nya Guinea. Hittills har tolv dött ut, men med jämna mellanrum upptäcks det å andra sidan nya. Senast för ett antal veckor sen, långt upp mot den indonesiska delen av Nya Guinea.
1975 blev landet en självständig stat, fram till dess var det en australiensisk koloni  - och det var drottningens språk - engelska - som gällde i administrationen och i skolundervisningen. Och så är det fortfarande. Engelska är landets officiella språk.
På universitetet i huvudstaden Port Moresby hör vi två språkvetarem professor Kenneth Sumbuk och Sakarepe Kamene som hävdar att kolonialismen berövade dem en stor del av deras identitet.
Det har tagit lång tid för den nya staten att skaffa sig en egen språkpolitik, men det hade inneburit alldeles för stora motsättningar att välja något av de egna språken som officiellt språk då, i samband med självständigheten 1975, säger Kenneth Sumbuk, men så småningom tror han att tiden kommer att vara mogen för att välja antingen hiri moto eller tok pisin som officiellt språk. Tok pisin  är ett nationellt språk, ett  så kallat kreolspråk som hämtat  stora delar av sitt ordförråd ur engelskan men grammatiken från de inhemska språken och hiri moto har i sin tur utvecklats ur det och idag talas de av stora delar av befolkningen.
Kenneth Sumbuk tror att just den stora spridningen av tok pisin har hjälpt till att bevara de lokala språken. De flesta av dem talas av ganska små befolkningsgrupper, färre än 2000 personer.
För fyra år sen, år 2000, beslutade statsmakterna att skolundervisningen  ska bedrivas på de egna lokala språken de första tre åren, därefter ska den fasas över till engelska.
Språkvetarna är glada att det äntligen finns en vilja att återupprätta den egna språkliga identiteten, men än har det bara i mycket liten skala nått ut i verkligheten. Kenneth Sumbuk själv kommer från en by ute i Sepikfloden - och där finns det fortfarande ingen undervisning på det lokala språket.
När barnen är sju år ska de plötsligt befinna sig i en ny situation - gå i skolan, lära sig nya saker som matematik på ett helt nytt språk - engelska.
-Tänk om jag skulle komma till  ert land och lära era barn matte på mitt språk säger professor Sumbuk. Resultatet blir att många barn inte kan tillgodogöra sig undervisningen i skolan.
Men svårigheterna längs vägen till skolundervisning på respektive modersmål är många.
För det första är de flesta av de 860 språken bara talade - de har inget skriftspråk och det finns inget undervisningsmaterial, ingen litteratur.
Det kommer att ta många år innan vi verkligen vågar tro på att våra egna språk duger lika bra som engelskan, säger Sakarepe Kamene.

Lyssnarfrågor som kommenteras av professor Lars-Gunnar Andersson denna vecka:
. Finns det släktskap mellan svenska ”fyr” och grekiska ”pyr”(som betyder eld)? Ja, det finns ett gammalt germansk ord som blivit ”fyr” i svenska och ”fire” i engelskan, t ex, och korrespondensen mellan det grekiska  (eller latinska)”p” och germanska ”f” är inte ovanlig. Ett annat exempel: ”pater”  och ”fader”. Grekiskan lever också i ord som ”pyroteknik” m fl.
- Finns det en koppling mellan engelskan ”eavesdropping” (tjuvlyssna) och det västgötska ”öfsadropp” (tapdropp)? Ja, det gör det! ”Öfs” är takskägget, den utskjutande delen av taket, och om man står i takdroppet hör man vad som sägs inne i stugan! ”Eaves” eller ”öfs” är ett s k arvord, ett ursprungsord gemensamt för germanska språk.
-Allt oftare hör man folk säga ”guldkalv” när de egentligen menar ” mjölkko”, skriver en lyssnare. Ursprungsbetydelsen av guldkalv var ju avgudabild ”dansen kring guldkalven”.
Observation bekräftas av L-G Andersson – den nya betydelsen är flitigt förekommande i dagspress, men inte noterad av ordböckerna.
-Varifrån kommer uttrycket ”i stöpsleven”? Jo, en slev avsedd för stöpning, t ex ljus eller tennsoldater. Uttrycket används i bildlig bemärkelse nu, och allt oftare med bibetydelsen ”något oönskat”.
-”Mansålder” verkar kunna betyda både en tidsrymd på omkring 30 år och en på 80. Den vanliga ordboken ger svaret ”en generation”, alltså ung 30 år, men SAOB (Svenska akademiens ordbok) ger även betydelsen ”en mans livstid” men säger att den är ”föga bruklig”. I dagspress verkar betydelsen ofta oklar – och det gäller att känna till att en ”mansålder” är ca 30 år!
-Kan man använda uttrycket ”sjön suger” i den gamla betydelsen (få aptit vid/på sjön), nu när ”suger” fått en ny betydelse(något som är rejält dåligt), undrar en lyssnare. Ja, även om man inte vet hur långlivad den nya betydelsen blir, riskerar man idag att bli missförstådd!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".