Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.

Språket 12/10 Lyssnarfrågor om prepositioner, psykopater och mycket annat

Publicerat tisdag 12 oktober 2004 kl 08.33

Lars-Gunnar Andsersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, besvarar lyssnarbrev.

Först en djupdykning: Ett axiom är en sanning som inte behöver bevisas ( t ex inom matematiken), men finns det axiom i språkvetenskapen? Egentligen inte, svarar L-G Andersson, men många språkforskare har försökt att göra matematik av språkvetenskapen. Frågan gäller om man kan hitta de ord eller betydelseenheter som definierar alla andra ord – finns en definitionsvokabulär som alla är överens om? En minoritet av språkforskare anser att det finns ett ändligt antal semantiska element med vilka alla betydelser kan ringas in. Strategin fungerar bra för ord som man, pojke, flicka, etc, men hur gör man med stol, pall, soffa...?Så fort man flyttar sig utanför det centrala ordförrådet blir det komplicerat. Detta löser man i ordboken genom definitioner , ex vis ”typ av sittmöbel”.  Språkvetenskapens definitioner blir alltså inte lika prydliga som matematikens!  Men språket har inte bara en innehållssida utan en uttrycksida. Där är det lite enklare: om ett språk har flera hundra tusen ord, finns det kanske bara hundra olika ljud (svenskan har ett 40-tal)och de fonologiska särdragen kan på ringas in och definieras klart.

-Uttrycket ”hon tillhör en av dem som...” Är det inte bättre att säga ”hon är en av dem som...”  Jo.   Ibland kan tillhörigheten ifrågasättas  (”den här hunden tillhör en av de bästa i gruppen/en av de bästa hundägarna”) men logikargumenten mot uttrycket ”hon tillhör en av de främsta” är inte alltid så starkt. Det starkaste skälet mot uttrycket kanske är att det retar många!

- Varför är det så vanligt med motsägelsefulla uttryck som ”hemskt gott” –För att de inte tänker på att det är motsägelsefullt, eller för att det inte är det längre! Vi förstärker ord med andra ord med stark laddning, ofta negativ sådan; och så småningom försvinner ursprungsbetydelsen i det förstärkande ordet. Vi använder ibland positivt laddade ord, men det negativt laddad tycks vara ”starkare”!

- Vad ska man i framtiden kalla psykiskt sjuka psykopater, när ”psykopat” numera används i en mycket vidare betydelse? – Ett närmast evigt problem: ord för psykiska och fysiska åkommor får inte vara ifred läge innan slangspråket börjar använde dem för egna syften! Begreppet ”hjärndöd” är ett exempel. När debatten kring tillståndet kom igång för inte så många år sedan, dröjde det inte länge innan det användes i överförd bemärkelse ”ett hjärndött förslag”. Orden ”idiot” och ”dåre” kan vi bara använda som vardags- eller slangord idag; en gång tillhörde de det medicinska fackspråket.

- Signaturen ”nysvensken”  undrar om det finns ett knep för att lära sig hantera de små jobbiga orden i och av och på och från  med flera. Ja, prepositionernas rent rumsliga, konkreta, betydelse ”i tunnan, på tunnan, framför, etc” , går att illustrera. Men för det mesta används prepositioner i annan betydelse och det går inte att utförda regler för hur de då används. Det enda sättet är att lyssna på talad svenska och lära sig prepositionernas användning! Detta är svårt också för dem som har svenska som modersmål.

- En annan prepositionsfråga: ”runt boken finns också en webbplats” läste en lyssnare som undrar över ”runt” i detta sammanhang. Lars-Gunnar Andersson har också lagt märke till denna, nya, användning av ”runt” i sammanhang där en något äldre generation skulle använda prepositionen ”kring”. I detta exemplet skulle man behöva flytta om: ”det finns också en webbplats om boken”. ”Runt” och även ”kring” har fått en vidare användning än tidigare. För äldre är den rumsliga betydelsen av ”runt” ännu stark.

- Uttrycket ”även fast” reagerar en lyssnare mot. –Det är han inte ensam om; uttrycket  har vunnit terräng under senare år. Det känns ofta naturligt att byta ut det mot ”även om”.
Och det är tänkbart att den nya användningen kan kopplas till vissa problem vi har med användningen av ”om”. Jämför uttrycket ”det verkar som om” vilket allt oftare får stå tillbaka för ”det verkar som att”.
Det är möjligt att ”om” allt tydligare kommit att markera ett hypotetiskt tillstånd. Detta skulle kunna förklara ”även fast” i stället för ”även om” i många meningar: vi vill slå fast att det som kommer efter ”även fast” INTE är hypotetiskt! Denna betydelseassociation, eller dragning mot det inte helt verkliga, är nog rätt ny i språket.

- En lyssnare skickar med flera exempel på något han kallar ”obestämda sjukan”: han spelar puck upp i zon, han är ensam i tät, parkeringsautomat finns vid butiker. M fl. – Detta kallas ibland för ”nakna substantiv”, dvs utan bestämd eller obestämd artikel. Detta förekommer i svenskan, ”spela boll, köpa bil”, och finnsinte bara i sport- och skyltsammanhang utan även i kansli- och författningspråk. Det är möjligt att det blivit vanligare och det finns skäl att se upp med användningen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".