Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.

Språket 26/10 Om könsneutrala beteckningar och språkfrågor om små ord och läten

Publicerat måndag 8 november 2004 kl 12.08

Strävan efter att uppnå rättvisa mellan könen har tagit sig helt motsatta uttryck i svenskan och i tyskan. I svenskan har man strävat efter neutralitet genom att använda personbeteckningar som är gemensamma för båda könen t ex riksdagsledamot, medan man i Tyskland gjort tvärtom om och infört nya feminina personbeteckningar för att göra kvinnor mer synliga.
Bettina Jobin vid tyska institutionen på Stockholms universitet lade tidigare i år fram en avhandling som handlade om detta, och hon menar att orsaken till skillnaden bl a är språkmedvetna tyska feminister.
Hennes avhandling heter ”Genus im Wandel”. *Stgure Johansson hade talat med henne.

Språkfrågorna denna vecka:

Vad är ett ord och vad är ett läte? Professor Lars-Gunnar Andersson ger, med anledning av  en lyssnarfråga, en vanlig definition på ord: ett ljud, eller ljudföljd, som står för ett visst innehåll och kan upprepas av flera personer. Således skulle man kunna beteckna också  Ööhh, som ord. Ex vis som en tonårings läte vid frukostbordet som kommit att betyda: ”skicka mig mjölken”!
Nu undrar en brevskrivare om ”överlämningsord”, som hmm, umm, m. fl som han hör i radio och tv, blir vanligare. Ja, om det är på det viset att mediespråket i ökad utsräckning speglar vardagsspråket, så borde också dessa små ord – eller läten – bli vanligare i radio och tv.
En annan brevskrivare noterar att ordet ”ja” ofta används som tankstreck innan vi fortsätter med ett yttrande.  Är detta nytt, undrar han. Nej, så har vi antagligen gjort förr också. Ibland är ”ja” förstås svar på en fråga, men ofta signalerar det bara ”nu är det min tur att tala”.
”Nej” som inledning på ett yttrande som kanske inte alls är nekande kommenteras av en annan brevskrivare, som finner bruket märkligt.
Det är vanligt att inleda svar men ”nej” fast man kanske menar ”ja”! I en transkription från en äldre intervjuundersökning var ”Nej, det vet jag inte, men...”, följt av ett fullödigt svar mycket vanligt!
En lyssnare skickar in en egen liten undersökning av ordet ”okej” som kan användas som interjektion, adjektiv, adverb, verb och även substantiv. ”Ok” kan ha många olika funktioner, t ex vara återkopplande, liksom ”hmm”, uppmuntrande, ifrågasättande. Det är ett extremt användbart uttryck som förekommer ofta, vilket kan leda till att många retar sig på det!
En lyssnare undrar varför man formulerar en fråga så här: ”vill du inte ha lite till?” Varför ett ”inte” här? Man brukar säga att detta är ett artigt sätt att fråga. Genom att lägga in ett ”inte” blir frågan mindre utmanade eller påbjudande. Detta ingår i vårt normal sätt att ställa frågor.
”Absolut” i st f ”ja” blir allt vanligare, skriver en lyssnare. Lars-Gunnar Andersson ger flera andra populära synonymer: ”precis” och ”exakt”. Om det finns ett behov av att ge mera kraft åt ett ”ja” hittar vi på nya förstärkningar, som efter en tid kanske inte blir så starka. ”Precis” kan mista sin precisa betydelse och bli ett allmänt ”ja”.
Vad ska man tycka om uttrycket ”hur eller hur” undrar en lyssnare som själv är kritisk. Lars-Gunnar Andersson hittar det på nätet i betydelsen ”hursomhelst”, ”i alla fall”. Ålder och utbredning av detta uttryck okända!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".