Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.

Språket 2/11 Språksituationen i Georgien efter själkvständigheten och språkfrågor om spa, huligan och "hur eller hur" bl a

Publicerat måndag 1 november 2004 kl 13.09

Tretton år efter Sovjetunionens slutliga kollaps håller det ryska språket på att tappa greppet i flera av de tidigare delrepublikerna - inte minst i Baltikum. Georgien är en annan före detta del av Sovjet, som var under rysk överhöghet under nästan 200 år. I Georgien var det tidigare en självklarhet att kunna ryska lika bra som sitt modersmål, annars kom man ingen vart i samhället. Men nu vill landets unga hellre lära sig framför allt engelska och tyska. Och även svenska blir faktiskt allt mer populärt på universitetet! Jens Möller har besökt Georgiens huvudstad Tbilisi, där han har träffat bland andra språkvetaren Alexander Tskititshvili.

Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar lyssnarfrågor:
- ”Hur eller hur” frågade en lyssnare om häromveckan. Det används i betydelsen ”hur som helst” i Västervik, med omnejd, berättar ett stort antal lyssnare!
-Varifrån kommer ordet ”spa” – kommer det av det svenska ordet ”spad”, som i ”hoppa i spa’t”? Nej, den folk-etymologiska förklaringen stämmer inte. Det kommer från den belgiska orten Spa. Ordet är en s k eponym, ett namn på en ort som kommit att betyda företeelsen ”hälsohem”, eller ”kurort.” Det fanns även på 1700-talet i svenskan i ordet ”spa-flaska”, flaska för vatten på kurorten.
-En bekant säger att ”huligan” kommer från en familj som uppförde sig opassande – stämmer det? Ja, det kommer från engelskans ”houligans”, beteckning på busgäng (sent 1800-tal, London-trakten, som i sin tur anses komma från ett irländskt namn Houligan. I så fall också ett exempel på eponym.
I svenskan finns huliganer företrädesvis på idrottsarenor och vi har hittat på ord som ”roliganer” (danska, lugna idrottssupportrar) och ”guliganer” (älvsborgsspelare).
-Varifrån kommer uttrycket ”spela allan”? Boken ”Bevingat” anger ursprunget till den amerikanske skådespelaren Allan Ladd, hårdkokt hjälte i västernfilmer. Prof. Lars-Gunnar Andersson ställer sig lite tveksam till den etymologin.
-Vad är ett kanelrör? Strindberg använder det i beskrivningen av kläder. Ordböckerna ger inte svar, men Lars-Gunnar Andersson hittar det i Språkbanken  ( http://spraakdata.gu.se/ ) även i Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom, och där står det att han köpte ”en käpp av kanelrör och en bunt cigaretter”. Kanelrör betyder alltså promenadkäpp, vilket stämmer med Strindbergs användning.
- ”Hon har stärvat å” sade en västgöte om en granne. Har det släktskap med tyskans ”sterben”, undrar en lyssnare. Ja, det är ett gammalt germanskt ord och vi har tidigare haft ”starva” i svenskan i betydelsen ”arbeta hårt, lida” och betydelsen ”död”. Det finns kvar i ordet ”sterbhus”. Och som sagt, i västgötskan och tidigare i andra svenska dialekter, i formen ”starva” eller ”stärva”.
-Varför heter det ”plockefinker” när man äter rester? Ja, det betyder plockmat och små köttbitar i en röra, påminner säkert om pyttipanna. ”Fink” är förmodligen ett lång från lågtyska eller nederländska och kan komma från fågeln fink, som kunde ätas.  Det har funnits i svenskan från 1600-talet.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".