Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.

Språket 8 mars Om visselspråk som ger kunskap om hjärnans språkområden. Språkfrågor om bl a fackspråk

Publicerat måndag 7 mars 2005 kl 13.08

Ett av världens visselspråk heter Silbo Gomero och finns på La Gomera, en av Kanarieöarna. Silbo Gomero har nu använts av forskare för att studera hur hjärnans språkområden fungerar. Manuel Carreiras, professor i psykologi på La Laguna-universitetet på Kanarieöarna, men för tillfället verksam i London, berättar att Silbo Gomero är en slags surrogatspanskan. Fyra visslingsljud återger spanskans konsonanter och spanskans fem vokaler representeras av två olika visslingar. Och på detta vis kan vilka språkliga meddelanden som helst produceras.
Ingen vet riktigt hur Silbo Gomero uppkom. Ett visselspråk tros ha kommit till Kanarieöarna med invandrande berber från Nordafrika. Det finns uppgifter från tiden för spanjorernas erövring av Kanarieöarna på 1400-talet som säger att öarnas invånare visslade till varandra under striderna för att tala om var fienderna befann sig. Fördelen med visselspråk framför talat språk är att det hörs över längre sträckor. Och spanjorerna förstod ingenting av de visslade meddelandena. Troligen har berbernas visselspråk sedan övergått i den visslade spanska som Silbo Gomero är. Långt in i sen tid användes Silbo Gomero av herdar som vill meddela sig med varandra på långa avstånd i den oländiga terrängen.
Andra kända visselspråk i världen finns i Grekland, Turkiet, Kina och Mexiko. 

Men idag när det finns mobiltelefoner finns det förstås inget större behov av visselspråk, säger Manuel Carreiras.
Det finns omkring 20 landsbygdsbor på Gomera som kan Silbo Gomero, berättar Manuel Carreiras. Och nu lär man ut språket i skolorna för att försöka återuppliva det. För dem som inte har mobiltelefoner kan det fortfarande komma till användning och man demonstrerar det för turister ibland. Men mest vill man hålla liv i visselspråket bara för att det är roligt att ha det.
Silbo Gomero har nu också fått en helt ny användning, nämligen för att utröna hur hjärnans språkkapacitet är organiserad. Manuel Carreiras och hans kollegor lät i en studie två kategorier försökspersoner lyssna till meddelande på Silbo Gomero. Den ena gruppen kunde själva visselspråket och den andra kunde bara talad spanska. Samtidigt som de lyssnade och fick lösa vissa uppgifter registrerades deras hjärnaktivitet. Och det visade sig att hos dem som kunde Silbo Gomero var språkområdena i vänster hjärnhalva aktitiva när de löste uppgifterna. Deras hjärnor uppfattade visslingarna som riktigt språk. Men de som bara kunde talad spanska använde andra delar av hjärnan. Deras hjärnor behandlade alltså inte Silbo Gomero som ett språk utan som ljud av annat slag.
Slutsatserna är, säger Manuel Carreiras, att den mänskliga språkförmågan är flexibel. Vissa områden i vänster hjärnhalva är anpassade för språklig kommunikation oberoende av de språkliga signalernas form. 

Veckans språkfrågor, besvarade av professor Lars-Gunnar Andersson:
”Operatör” diskuterade vi nyligen, sedan en lyssnare fått besked från sjukhuset:  ”Din operatör är...”. Och betydelsen ”opererande läkare” är en tidigt dokumenterad användning av ordet, men en som oftast är obekant för språkbrukare som inte arbetar i vården. Den vanligaste betydelsen av ordet idag har med industri eller telefoni att göra, och i meddelanden från vården till allmänheten kan det vara klokt att inte använda denna, numera interna, betydelse! Ett annat exempel på ett vanligt uttryck inom vården är ”sätta ut en medicin”, som inte begrips av alla, och som därför bör bytas ut mot ex vis ”upphöra med en medicin”.
- Nästa brev kommer från en lyssnare som arbetar inom skolvärlden, där begreppen ”arbetssätt” och ”rbetsform” är vanliga. Vad betyder de, undrar han och får svaret att frågan egentligen bör ställas till dem som använder orden i sitt fackspråk! En svenskt ordbok kan visserligen definiera allmänspråkets ord, och ordled, men täcker sällan alla fackuttryck och de exakta betydelsen dessa får inom en snäv krets.
”Kontext”är ett fackuttryck inom språkvetenskapen, som nyligen hördes i programmet, och följdes av en förklaring. En lyssnare undrar varför det blivit så vanligt under senare år – finns det någon annan anledning till att talaren använder ”kontext” i stället för ”sammanhang” än att han eller hon vill visa sig märkvärdig, global, bildad, etc? Ja, kontext har seglat fram som ett vanligt ord i talad och skriven svenska (alltså utanför språkvetardiskussioner) sedan 190-talet och fått en vidare betydelse av sammanhang, omgivning, miljö. Möjligen har ordet under senare år fått konkurrens av ordet ”diskurs”  som betyder ungefär samma sak!
-Varför inte använda det gamla ordet ”aktualisera” i stället för det moderna ”uppdatera”, frågar en lyssnare. Frågan är om det inte är för sent for en kampanj av detta slag: en nätsökning visar att uppdatera är mycket vanligare än aktualisera (vilket delvis kan förklaras av att uppdatera är ett mycket vanligt ord just i webb-sidesammanhang). I tidningstext är de båda orden ungefär lika vanliga – tidningsjournalister hopparinte på nya modeord lika snabbt som den yviga skaran av nätskribenter.
”Funktionalitet” undrar en lyssnare över. –Ett vanligt ord i it-sammanhang men han hittar det inte i ordboken, som bara ger ordet ”funktion”.
”Funktionalitet” fick 116.000 belägg på nätet. ”Morgonrodnad” fanns det 957 belägg av, ”soluppgång” fick 7.200 belägg. Av detta kan man bland annat sluta sig till att förekomsten på nätet inte alltid berättar hela sanningen om ett ords vanlighet, eller betydelse, i språket! Språket på nätet är i viss mån ett fackspråk, en egen genre, med övervikt för tekniska begrepp.
Det är också viktigt att komma ihåg att Språkbanken, som ju innehåller tidningstext och som vi ofta refererar till, inte speglar allmänspråket; ordet ”inflationstakt” är inte tio gånger så vanligt som ”tandborste” i svenskan, men i tidningstexten kan det vara det!
Och eftersom ”funktionalitet” blivit ett vanligt ord på nätet kommer det snart in i ordböckerna!
”Stort mörkeltal” tycker en annan lyssnare är ett märkligt uttryck: antingen är det ett mörkertal, och då kan man inte uttala sig om dess storlek, eller också har man gjort en uppskattning och då har ju mörkret skingrats!
”Mörkertel” är ett ord från 70-talet och det används när man talar om brottsstatistik, och avser gruppen icke-anmälda brott. Ordet finns i danskan och norskan också.
Ordet ”mot” som på vissa håll i landet används i betydelsen ”vägskäl” eller ”trafikplats” introducerades av Ture Johannisson, tidigare professor i nordiska språk i Göteborg. Han väckte till liv ett fornsvenskt ord som betyder ”plats där vägar möts”. Ordet uppskattas av språkvetare, men används alltså inte på alla håll i landet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".