Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.

Språket den 1 november Språk i EU - tar engelskan över? Lyssnarbrev - kan man lösa en fråga?

Publicerat måndag 26 mars 2007 kl 11.49

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språk:

-Jag fick lära mig att problem ska lösas och frågor besvaras, men nu här man ofta att frågor ska läsas, skriver en lyssnare.
-Ja, man kan hitta många exempel på frågor som ska lösas om man gör en nätsökning. Men börjar man fundera på ordet lösas, så hittar man både korsord och uppgifter och brott. ”De underliggande rasmotsättningarna måste lösas”  är ett annat citat ur pressen. Om man granskar ett annat exempel, ”Först vill jag undersöka hur andra länder löst frågan, säger Ylva Johansson”, så finner man att detta inte är en fråga som kan ”besvaras” på samma sätt som ”Vad är klockan?”, utan snarare ett problemkomplex, som vi ibland benämner ”en fråga”.
Det är i själva verket inte konstigt att ”lösa” används på ett lite friare sätt – ordet ”fråga” används ju på olika sätt.
- I mitt arbete använder vi ofta floskler och haranger, skriver en lyssnare. Hon skriver ofta att en person är lämpad, eller väl lämpad, för ett uppdrag. Men nu har hon upptäckt att meningen blir en helt annan om hon i stället använder ordet ”lämplig”. ”Väl lämplig” betyder ju alltför lämplig, medan ”väl lämpad” förstärker lämpligheten. Hur kan detta komma sig?
Ja, detta är konstigt eftersom ”lämplig” och ”lämpad” ofta är synonymer. Men ”lämplig” är ett adjektiv, ”lämpad” en participform av verbet, och det är en grammatisk princip att ”väl” uppför sig olika framför adjektiv och particip.
I uttrycket ”väl lämplig” är ”väl” ett gradadverbial som modifierar adjektivet; i ”väl lämpad” har vi att göra med ett sättsadverbial. En del participformer övergår till att bli adjektiv, och ”adverbialstestet” kan faktiskt användas för att avgöra om så skett: om man säger ”väl korkad” eller ”väl rubbad” är ju ”väl” ett gradadverbial , ungefär ”alltför korkad...”.
En lyssnare undrar över uttrycket ”gå om”, som hon använder i stället för ”gå över”. Hennes mamma, i västra Blekinge, brukade säga” det går om tills du ska gifta dig.” –Är det hopplöst dialektalt, eller kan jag fortsätta använda uttrycket, undrar hon.
Ja, det är dialektalt och därför ska du väl fortsätta använda det! Utbredningen kan däremot inte Lars-Gunnar Andersson uttala sig om.
En lyssnare undrar om det är en synvilla när han tycker sig se att ”över” tar över framför ”mer än” i uttryck som ”över 3000 människor” i stället för ”mer än/fler än 3000 människor”.
-Jag vet inte, och i så fall är det säkert inte nytt.  Båda formerna finns parallellt, och man kan säga att över är det något mera vardagliga. Däremot är de inte alltid utbytbara - i jämförelse mellan två personer duger bara ”mer än”: han åt mer än mig/än jag.
En nyinflyttad Markbo (i Boråstrakten) har lagt märke till att man där ofta säger ”varsågoda” även till en person. Är det speciellt för trakten? Nej, det tror inte Lars-Gunnar Andersson. ”Välkomna” och ”varsågoda” till en person är en lite mystisk form som har noterats på många håll.
Markbo undrar också över ”eller” i slutet av frågor: ”Kommer du nu, eller?”. Han uppfattar det som lite irriterat, nedsättande. Hur spritt är detta bruk?
Där tror Lars-Gunnar Andersson att det är den västsvenska satsmelodin som kan uppfattas som att talaren är irriterad eller uppfordrande. Det är inte ovanligt att dialekter, eller främmande språk, kan uppfattas som uttryck för känsloläge av en talare från annat håll – fastän talaren själv tycker sig vara neutral. –Man kan kanske tycka att alla som talar arabiska låter arga. Så är det förstås inte – det kan vara ett taltempo och en frasering som vi inte är vana vid.
-Här i Västergötland säger man ”han har slått sig” där jag skulle säga ”slagit sig”. – Ja, det är nog inte bra i Västergötland som man kan höra: slå-slog-slått (i standardspråket: slagit) och ta-tog-tatt(standardspråk: tagit).
Detta är naturligtvis vardagliga, talspråkliga former.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".