Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.

Språket den 6 december Konstgjorda ansikten som talar och språkfrågor om prepositioner

Publicerat fredag 10 februari 2006 kl 13.09

Vi har besökt språkteknologerna som arbetar med att få datorer att förstå vad människor säger. Professor Björn Granström, vid institutionen för tal, musik och hörsel vid KTH i Stockholm, visar det datorgenererade huvudet på skärmen vid dörren. ”Sankte Per” kallas datorhuvudet, och för att grinden ska öppnas måste man övertyga Sankte Per att man är behörig. Ansiktet på skärmen rör på läpparna medan det talar och visar några olika ansiktsuttryck. Björn Granström säger att själva vitsen med talande huvuden, eller virtuella agenter som han kallar dem, är att det blir naturligare för oss att kommunicera med maskiner om de ser mer mänskliga ut, och det är också lättare att uppfatta vad datorn säger när man kan läsa på läpparna samtidigt.

Språket reporter Malin Avenius träffar också Jonas Beskow som visar hur ett talande huvud på en datorskärm kan underlätta vid telefonsamtal där den ena eller båda parterna har hörselproblem genom att datorn tolkar ljuden i talet och omvandlar dem till lämpliga läpprörelser.
Ansiktet på skärmen är inte så väldigt detaljerat eller naturtroget, men det gör inget säger Jonas Beskow. Det är läpparna som är det viktiga.
Han hoppas att telefonansiktet skall finnas att tillgå för hörselskadade inom ett år – just nu håller ett företag på att ta fram en lättanvänd konsumentversion. Datoransiktet som rör på läpparna simultant med att en människa talar är bara en av många saker som forskarna på den här institutionen arbetar med. En annan, stor del, är att generera tal, att alltså få datorn att själv tala och det kan man göra på lite olika sätt. Förr försökte man att i mekaniska apparater efterlikna hela det mänskliga talorganet med lungor, stämband, läppar och luftströmmar och senare gjordes det med hjälp av avancerade beräkningar i datorer. Detta kallas artikulatorisk syntes, det kräver mycket datorkraft och har aldrig helt och hållet fungerat.
En annan metod kallas formantsyntes och där försöker man enbart imitera resultatet av de mänskliga talorganens arbete – nämligen själva ljudet. Det här fungerar ganska bra – bortsett från lite betoningsfel och uttalsfel -  och används till exempel för det som kallas ”text till tal”, ett hjälpmedel som läser upp texter för synskadade.
Man kan också få en dator att klippa ihop naturliga, förinspelade ord och bitar av ord i rätt ordning – det är så de talande textremsorna i tv:n fungerar. Nackdelen här är att skarvarna märks. Ett sätt att komma runt det problemet är att använda längre bitar av inspelat tal där orden förekommer i rätt sammanhang och uttalas rätt – men då måste man spela in en mycket stor mängd tal, säger Björn Granström.
Ett användningsområde som Björn Granström har tänkt sig för det talande huvudet är språkträning. Inte för att ersätta lärare, men som ett komplement, någon att öva samtal ihop med. Man kan också tänka sig talande huvuden som virtuella guider som man kan föra en dialog med. Och ett försök som forskarna gjort visar att vi människor lätt tar till oss de talande huvudena och pratar med dem som om de vore människor.

Lyssnarfrågorna denna vecka handlar om prepositioner, ett ämne som är besvärligt i många språk!
-Varför säger man gå på bio, på ishockey, på teater, på toaletten, men till köket, till golfbanan, till affären?
- Det bästa svaret på denna frågan är: därför att det heter så! Det är på detta viset, det är ett mönster vi följer. Dels har vi fasta konstruktioner i språket – och det är vad detta handlar om, dels har vi produktiva mönster: vi lägger nyckeln I lådan, PÅ lådan, ÖVER lådan. I de senare fallen har prepositionen sin konkreta betydelse, i de förra fallen råkar det heta på ett visst sätt. Det fasta konstruktionerna kan egentligen inte tolkas. Många andra språk har samma röra i fasta konstruktioner, men väljer ofta andra prepositioner – som vi får svettas över när vi lär oss främmande språk! De fasta mönstren i ett språk kan dessutom förändras över tid.
-  En annan lyssnare, deltidsboende i Dalarna, förundras över att läsa om en man som blev attackerad av en björn ”när han jagade på Vomhusskogen”. På skogen?
-   Eftersom vi är cirka nio miljoner människor som talar svenska, så borde vi bli förvånade om alla alltid väljer samma preposition! Och det gör vi inte alltid– det finns lokala mönster som skiljer sig åt. ”På affärn”, ”på skogen” säger man på sina håll medan standardspråket säger ”i affären” och ”i skogen”. Det konstigaste är att vi är så pass överens som vi är!
- En annan lyssnare är inte överens med denna mening, hört i sportsändning: ”Skidor, fristil,  herrar, över 15 kilometer” – åkte de mer än 15 kilometer?
- Nej, säkert inte! En parallell användning kanske är ”stigen går över fältet”, det vill säga den ”sträcker sig över hela fältet”! Propositionen är inte nödvändig i en mening som denna, men har funnits i sportspråket länge, och kanske finns det mest  i just sportspråket.
- En lyssnare ifrågasätter sitt eget språkbruk i uttrycket ”sticka under stol med”. På senare tid har hon hört ”sticka under stolen med”. Vilket är det rätta, egentligen?
 - Inte heller i detta falla är det självklart att den ena formuleringen är den rätta, men ”sticka under stol med” är den ursprungliga formuleringen. En sökning på nätet visar 9000 belägg på ”under stol”, men ”under stolen” får faktiskt 3000 belägg! Kanske är det så, att ”under stolen” känns naturligare för dem som inte länge varit bekanta med uttrycket!
- Är ”tveka” och ”tvivla” helt synonyma?
 Nej, men ibland är de det! De fasta konstruktionen ”utan tvekan” och ”utan tvivel” uppfattas som synonyma idag , men verben tveka och tvivla betyder inte samma sak.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".