Språket den 10 januari 2006 Om 95 olika ord för att gnida in snö i ansiktet

Årets andra program ägnas ett enda ord, eller snarare en hel mängd ord om en företeelse, nämligen att gnida in snö i ansiktet på någon! För denna sysselsättning finns det minst 95 olika ord i svenska språket! Så många förslag har vi fått in från de 5.800 lyssnare som besvarat vår enkät om regionala skillnader i svenskan. Vi redovisar vilka ord som används var, och vi diskuterar vad man kan få ut av att snöa in på detta sätt.
– Det säger något om hur språket fungerar när det lever bara som talspråk, bara i en viss miljö och utan normering, säger Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet.
Här följer hans redogörelse av resultaten:

Publicerat fredag 13 januari 2006 kl 10:21

En fråga i vår enkät formulerades på följande sätt: ”Vilket/vilka ord använde du som ung som beteckning för att ’gnida in snö i ansiktet på någon’?”
Närmare 6000 personer besvarade enkäten, men alla besvarade inte alla frågorna och en del mindes inte vilket ord de använde för denna något udda och ungdomliga syssla. Å andra sidan finns det många som levererar mer än ett ord som svar. Statistiken som följer baseras på drygt 6000 uppgifter. En genomgång av hela materialet visar att 95 olika ord rapporterades, vilket man väl för säga är häpnadsväckande mycket. 
Jag går igenom landskapen (och de tre största städerna) från söder mot norr. För varje landskap tar jag bara med de ord som har ett par belägg.
Malmö
Malmö är ointressant i det här avseendet. 80 personer uppger att de säger mula. Därutöver finns det bara enstaka belägg på några få ord.
Skåne
I Skåne dominerar mula men inte alls lika klart som i Malmö.
Mula 267, kröna 53, tvätta 17, salta 10, mosa 7, sylta 4, gnida in 4, gnugga 3
Vi kan säga att kröna är typiskt för Skåne.
Blekinge
Här finns ett eget och typiskt uttryck, nämligen mora.
Mula 32, mora 24, gno 7, mosa 5, döpa 2
Det är värt att lägga märke till hur annorlunda svaren är i Skåne och Blekinge.
Halland
Också halländskan håller sig med ett eget uttryck: molla.
Mula 91, molla 29, möla 13, klena 4, göra 4, kröna 3
Småland
Först bör det väl sägas att Småland, liksom många andra landskap, långt ifrån är ett enhetligt språkligt område. Men om hela landet skall vara med, så måste vi generalisera.
Mula 311, mylla 79, bryna 19, myla 16, mosa 12, gno 11, mulla 6, myra 2
Lägg märke till hur orden klumpar ihop sig i grupper som med all säkerhet speglar hur en form gått över i en annan. Det gäller till exempel mula, mulla, myla, mylla och myra. Vokalen kan förlängas och vokalen kan ersättas med en snarlik. Vid sidan om mula är mylla det typiskt småländska.
I den yngsta åldersgruppen (födda efter 1970) är det nästan bara mula och mylla som anges. Ett uttryck som mosa försvann nästan helt med dem födda mellan 1930 och 1950.
Öland
Mula 14, mylla 4, pula 2
Sammanfattningsvis kan vi säga att Öland ansluter sig till Småland.
Gotland
Bryna 19, mula 12, bröine 3
Gotländskan går sina egna vägar. Bryna är det typiska ordet. Jag har slagit ihop svaren bryna och bryne, liksom mula och mule. Skälet är att infinitiverna typiskt slutar på e i gotländskan. Detta är något som inte har med snögnidandet att göra. Däremot har jag tolkat bröine som en egen ordform, eftersom vokalen är helt annorlunda. Nu är det antagligen så att några personer skrivit det standardmässiga bryna även om de själva har uttalet bröine. 
Östergötland
Myla 148, mula 142, pula 5, mylla 3
Myla är alltså det typiskt östgötska. Det är också intressant att se att vi bara hittar tre mylla, vilket var det typiska uttrycket i Småland strax söder om Östergötland. Här liksom på andra ställen norr om Småland kan vi utgå ifrån att både mula och myla uttalas med tjockt l av väldigt många. En del skriver att det är så. En person skriver myrla, vilket gissningsvis snarare är ett sätt att skriva tjockt l än en ny ordform. 
Södermanland
Mula 126, pula 87, pöla 23, snöpula 5, möla 4
I Södermanland finner vi bara ett belägg på myla, som ju var det typiska i Östergötland starx intill. Det är fascinerande hur starka dialektgränserna är på en del ställen. I stället hör Södermaland till ett större pula-område, vilket vi kommer att se när vi kommer till Närke, Västmanland och angränsande landskap.
Västergötland
De närmare 500 informanterna i Västergötland åstadkommer tillsammans hela 25 olika ordformer, vilket är några snäpp mer än värmlänningar och norrbottningar gör.
Mula 206, göra 86, grosa 23, möla 18, tvätta 16, gnosa 12, pula 9, gno 8, mylla 6, snötvätta 5, gni(da) 5, gnugga 4, sylta 4
Här ser vi att mula leder statistiken, men jag tror att många av dessa egentligen avser formen möla (med öppet ö och tjockt l). Det finns en hel del som skriver saker som: ”Vi sa mula men på västgötska, alltså môla).
Det typiska för Västergötland får väl annars sägas vara göra (med hårt g) och de originella formerna grosa och gnosa.
Göteborg
Mula 159, göra 69, gira 43, môla 36, sylta 34, gura 16, salta 3 Det typiska för Göteborg är dels mula och môla, dels gruppen göra, gira, gura och till sist sylta. En inte alltför djärv gissning är att formerna gura och gira utvecklats ur göra. Gura och sylta har minskat kraftigt i den yngsta gruppen medan göra, gira och môla står sig bra.
Vi såg tidigare hur den språkliga variationen var i stort sett obefintlig i Malmö. I Göteborg är den däremot avsevärd. 
Bohuslän
Mula 66, môla 11, mulla 9, mölla 7
Alla de fyra vanligaste ordformerna är variationer på mula, dels vokalförändring, dels vokalförkortning (och för mölla båda delarna).
Dalsland
Mula 17, môla 7, tryna 7
Den sista formen, tryna, kommer vi att se fler belägg på i Värmland.
Värmland
Kryna 81, mula 45, tryna 27, krôna 14, bryna 11, mölla 7, mölja 7, pula 5, snöbryna 3
Det typiska för Värmland är formerna kryna, tryna, bryna och krôna. Tillsammans är dessa tre gånger så vanliga som mula. När generationerna jämförs med varandra verkar tendensen vara att mula och tryna är på frammarsch medan kryna, bryna och krôna är på tillbakagång.
Närke
Pula 56, mula 35, snöpula 6, snötvätta 5
I Närke dominerar uppenbarligen pula.
Västmanland
Pula 64, mula 35, snöpula 6, bryna 2, tryna 2, snöpudra 2
Likheterna mellan Västmanland och Närke är slående, speciellt med tanke på hur stora skillnaderna annars brukar vara när man går från ett landskap till ett annat.
Uppland
Mula 153, mulla 62, pula 24, snöpula 5, mudda 5, snömulla 3
Det originella och typiska med Uppland är mulla. En intressant sak som märks när man jämför generationerna är att mulla ökar bland de yngre medan pula minskar. För 30 – 40 år sedan var skillnaderna följaktligen mindre mellan Uppland och Västmanland.
Stockholm
Mula 800, pula 8
Stockholm är sensationellt homogent. Förutom  mula och pula finns det enstaka belägg på andra ordformer. Det finns en stor mängd informanter från Stockholm, totalt 843. Alla har inte besvarat frågan men de flesta har det och 98 procent anger mula. Det vore ju inte konstigt om landskapen närmast Stockholm hade påverkat lite mer. Södermanland och Uppland är ju på inget sätt homogena mula-områden.
Gästrikland
Purra 18, pula 18. Mula 15, snöpula 11, snöpurra 9, snötvätta 2
Det typiska för Gästrikland är alltså purra och pula. Speciellt tydligt blir det när om man lägger till varianterna med snö som första led.
Hälsingland
Pula 31, mula 27, snöpula 9
Som vi ser tillhör även Hälsingland pula-området.
Medelpad
Mula 58, pula 2
Vid gränsen mellan Hälsingland och Medelpad tycks pula i stort sett göra halt. Bruket av mula är tämligen homogent.
Dalarna
Mula 55, pula 45, snöpula 13, myla 6, möla 3, mulla 3, snötvätta 3
Dalarna tillhör också pula-området. För övrigt kan man fundera över de sex beläggen på myla. Är det en tillfällighet eller finns det något samband med Östergötland på den här punkten?
Härjedalen
Mula 5, enstaka förekomster av andra former
Det är få belägg från Härjedalen och därför inte så mycket att kommentera.
Jämtland
Mula 45, purra 21 pula 8, döpa 7
Det typiska för Jämtland är alltså purra vid sidan om mula. Det är alltså i Jämtland och Gästrikland som purra är flitigt använt, trots att områdena inte gränsar till varandra. Det bör också påpekas att en del anger uttal som pu’ul i stället för pula. Många jämtländska dialekter skiljer sig avsevärt från standardsvenskan, vilket betyder att det kan vara svårt att förstå vilket uttal ordet har utifrån skriftbilden. Detta gäller förstås även andra dialektområden än de jämtländska.
Lappland
Mula 11, pula 7, möla 3, myla 2, snödöpa 2
Dessutom finns det enstaka belägg som mosa, döpa, mjöla, snögnögg med flera. Ingen större enhetlighet, med andra ord.
Ångermanland
Mula 78, mjula 6, mjöla 4, pula 3
En påfallande stor dominans för mula.
Västerbotten
Mula 78, mubba 10, möla 7, snödränka 6, mobba 5, möla 3, pula 3, snödöpa 3, snömula 3, döpa 2, tvätta 2, mööl 2
Det näst vanligaste ordet, mubba, är originellt. Det är med ett undantag bara personer födda mellan 1950 och 1970 som säger sig ha använt det här ordet. En av dem skrev så här: ”Det låter inte klokt men vi sa mubba”. Varifrån den varianten kom och vart den tog vägen är höljt i dunkel. Däremot kan vi nog gissa mobba är en variant av mubba, en form man hittar på för att kunna tolka ordet.
Norrbotten
Mula 47, snöbada 29, snödöpa 7, snödoppa 4, gnida 4
Det typiska för Norrbotten är uppenbarligen sammansättningar med snö, varav snöbada är den klart vanligaste varianten. 21 olika former rapporteras från Norrbotten, till exempel måda, mosa, gnugga, gnogg och från Överkalix gnäir.
Finska varianter
Österbotten: mula 3, pesa 3, tvätta 2, tåväl 1, såvla 1, dövla 1, myla 1 (och några till)
Nyland: mula 6, pesa 6, tvätta 3, snötvätta 2 (och ett par till)Åboland: mula 5, pula 2, snötvätta 2 (och ett par till)
Åland: måda 5, skura 2, mula 1, gnosa 1, gno in 1
Åland är intressant med uttrycket måda. I Österbotten och Nyland märks ett finskt inflytande med pesa, som helt enkelt är det finska ordet för ’tvätta’ med svensk infinitivform.

Dela