Språket den 17 januari
Om att lobba för ”pumlor” och ”i nättras”

Denna veckas program ägnas några nya och några gamla lyssnarfrågor. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar dem. Vi återkommer också till vår enkät om regionala skillnader i språket och berättar om var man säger ’vicken’, ’tocken’och ’sicken’.
För flera veckor sedan ville en lyssnare en förklaring till ordet ’supstock’ som beteckning för halvt sjunken stock i älv. En efterlysning i programmet gav många brev som alla sa att denna företeelse kallas ’dykare’.
En annan lyssnare som bodde i Ångermanland på 60- och 70-talen berättar att mandelpotatis där kallades ’krypare’. Han säger att den norra gränsen för ’kryparn’går vid Lögde å (mitt emellan Örnsköldsvik och Umeå). Nu vill han veta den sydliga gränsen för detta ord. Vi ber lyssnarkretsen om tips i denna fråga!
En lyssnare från Skåne berättar om sin förvåning när hon nyligen i programmet fick höra att ordet ’vidgjord’ ursprungligen är dialektalt (fast det kommer in i Svenska akademiens ordlistas nya upplaga inom kort). Denna förvåning kan drabba oss alla ibland!
Och apropå ord som många inte tänker på som dialektala, nämnde Lars-Gunnar Andersson uttrycken ’göra sönder’, ’ta sönder’och ’ha sönder’, där ’göra sönder’används i västra Sverige, ’ta sönder’i syd och sydöst och ’ha sönder’är det vanligaste uttrycket i resten av landet och det mest standardspråkliga.
-Julgranspumlor känner ingen här i södra Sverige till, skriver en lyssnare. Vairfrån kommer detta ord?mVi kan inte svara, utan ber lyssnarna om hjälp. En hemsida på nätet, pumlans vänner -  http://hem.bredband.net/pumlan/ -, förslår att uttrycket härstammar från lulemålet.
’I natt ’kan ju betyda både den kommande natten och den förra. –Jag kan bidra med det utmärkta uttrycket ’i nättras’, skriver en lyssnare som kommer från Gotland.
Och vi får ytterligare ett exempel på lokal språklobbyism!
’I nättras’är ett alldeles utmärkt uttryck, i linje med ’i somras’och  andra uttryck med –s, och ibland behövs det ju, säger Lars-Gunnar Andersson.
En brevskrivare är irriterad på att Svenska språknämnden aldrig lanserar gamla svenska dialektord. Svaret blir att det är väldigt svårt att ovanifrån lansera nya ord – och lyckas. Exemplen på det är inte många; ordet ’mot’för ’trafikplats’är snarast ett undantag. (Mot är ju ett ålderdomligt svenskt ord som plockats upp och getts en modern betydelse.) Det är förstås inte alls svårt att begripa varför lokala ord väcker starka känslor och önskningar om bevarande, men sådana rörelser, eller initiativ, måste nog komma underifrån för att lyckas.
Vi återkommer också till vår dialektundersökning. Denna vecka talar vi om olika utropsord. Valen vi gav i enkäten var ’vicken’, ’sicken’och ’tocken’eller ’annat’, i ttryck som ’’vilken tur!’eller ’vilken fin bil!’ Precis som i de andra frågorna och svaren kom det fram tydliga geografiska mönster.  För visst kan enstaka lyssnare som svarat på enkäten ha för sin trakt ovanliga uutryck, men med så många svar som 5800 framträder de stora mönstren.
’Sicken’ används i södra Sverige och allra mest i städerna Malmö och Göteborg med ca 38% , därefter kommer Västergötland, Halland, Bohuslän, Skåne med 25-28%. Så många har alltså svarat att ’sicken’är det uttryck som används i deras dialekt.
’Tocken’finns i dialekterna i ett bälte i Mellansverige; Värmland, Jämtland, Helsingland, Dalarna.  Uttrycket är vanligast i Värmland, där 26% anger det, men överlag är ’tocken’inte lika utbrett som ’sicken’i dess område.
’Vicken’ är ju det mest standardsvenska och det finns områden där ca 80% angett ’vicken’som sin dialekts utropsord. Det är Norrbotten, Västerbotten, Ångermanland, Gästrikland, Uppland, Södermanland, Östergötland, Gotland.
Beträffande ’sicken-området’är det ovanligt att två städer (Malmö och Göteborg) ligger så högt. Det vanliga är att dialekten slipas ner i staden, dit många flyttar från landsbygden. Göteborg och Malmö är exempel på städer där ett dialektalt drag lever starkare. Språkforskningen förvånas!
Det finns många flera resultat från vår enkät om regionala skillnader i svenskan och dem återkommer vi till.