Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
VETANDETS VÄRLD, TIS 24 MARS

Darwin som präststudent

Publicerat tisdag 24 mars 2009 kl 10.00
1 av 3
Christs College i Cambridge. FOTO: IVAR GRYDELAND
2 av 3
Charles Darwins studentlya. FOTO: IVAR GRYDELAND
3 av 3
Vetenskapshistorikern John van Wyhe är förmodligen Englands främsta expert på Darwin. FOTO: IVAR GRYDELAND

”I Darwins fotspår”, heter den serie om Charles Darwin som vetenskapsradion publicerar i tre delar. Det är den norske journalisten Ivar Grydeland, som rest till England och följt den berömda vetenskapsmannens uppväxt. 

Darwin skulle bli präst, enligt hans pappas önskemål, men Charles ägnade mer intresse åt skalbaggar än bibeln.

Efter två år av misslyckade läkarstudier i Edinburgh, drog den då nittonårige Darwin i januari 1828 till Cambridge för att läsa till präst.

Vetenskapshistorikern John van Wyhe är förmodligen Englands främsta expert på Darwin. Han har sin bas här i Cambridge och har sedan 2002 haft ansvaret för ett projekt som kallas Darwin-on-line. Det är en webbportal som drivs av universitet och där så gott som allt som har skrivits om Darwin finns tillgängligt. 

De två åren av medicinstudier i Edinburgh, ansåg hans far var misslyckade. Robert Darwin hade ingen förståelse för sonens överdrivna intresse för naturhistoria. Fadern planerade andra studier för sonen, nämligen teologi i Cambridge.

Bara på en söndag
Så med den utgångspunkten att hans nya karriär skulle innebära lite klerikalt arbete på söndagarna och att han under de resterande sex av veckans dagar skulle kunna utöva sitt uppslukande intresse av naturen, så samtyckte Charles Darwin till att bli präst.

De treåriga studierna var på många sätt mer en klassisk uppfostringsskola till gentlemän än till teologer, säger John van Wyhe.

Lika viktigt som att klara av de två eksamina, var reglerna om att studenterna verkligen skulle vara på plats i Cambridge, och de som var ansvariga för inkvarteringen av studenterna skulle leverera listor över att varje student bodde där det var angivet. Bland annat skulle studenterna inte umgås med unga kvinnor.

Lyxliv
Darwins studentlya var ganska stor, 64 kvadratmeter, fyra stora fönster, matbord, skrivbord och två stora länsstolar framför spisen.

Det här är de stora klasskillnadernas tid. Darwin betalade för en lyxig logi och det fick han. Mindre bemedlade studenter bodde trångt på loften och tvingades dessutom att betjäna Darwin och hans medstudenter från de övre sociala skikten.

Här fanns också en våningsbetjänt som sörjde för att tända brasan så att inte Darwin skulle frysa om benen när han senare väckte honom. Betjänten höll naturligtvis i Darwins kläder när han skulle klä sig och när Darwin gick till den obligatoriska morgongudstjänsten, var det en andra betjänt som bäddade sängen. Då förberedde den första tjänaren frukosten. Därefter följde eller två föreläsningar, men eftermiddagen kunde studenternas disponera fritt.

Liberal skola
När Darwins betjänt drog ifrån gardinerna om morgnarna var det kapellet det första som Darwin såg när han slog upp ögonen. Den synen gjorde det inte lätt att glömma de planer som var utstakade för honom. Det är många som tror att Darwin studerade teologi här i Cambridge, säger John van Wyhe. Men det är bara delvis sant. De tre åren var visserligen obligatoriska för dem som ville stå i kyrkans tjänst, men utbildningen var faktiskt en Bachelor of Arts, en mer klassisk utbildning. Christs College var egentligen ett liberalt och reformsinnat lärosäte, säger John van Wyhe.

I Edinburgh, ett par år tidigare, hade läkarstudenten Charles Darwin låtit patienter förbli patienter och hellre studerat biologi. På många sätt sker samma sak här i Cambridge, säger John van Wyhe.

Skalbaggar intressantast
Det allra största intresset för den unge vetenskapsmannen i Cambridge, var skalbaggar. Att fånga in dessa sexbenta kryp, att montera dem systematiskt på nålar, det var också en form av ädel tävlan bland några av de unga gentlemännen i Cambrigde. En slags intellektuell och vänskaplig konkurrens.

Och kanske skulle också några av hans skalbaggssamlande medtävlare också göra en naturvetenskaplig karriär senare. En viktig förutsättning fanns i varje fall: De tillhörde den samhällsklass som inte var tvungen att lönearbeta för att klara sig.

Ivar Grydeland, NRK

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".