Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Vetandets värld, tors 14 jan

I fokus: Biologen som vill bygga flygande robotar

Publicerat torsdag 14 januari 2010 kl 11.00
Marie Dacke utför forskningen på honungsbin. Foto: Lunds universitet

Marie Dacke är sinnesbiolog och insektsforskare. Tillsammans med ett trettiotal forskarkollegor är hon verksam på Syngruppen vid Lunds Universitet. Där har Marie Dacke startat den grupp som sysslar med visuellt styrd flygkontroll. Forskningen går ut på att ta reda på hur insekter navigerar och att sedan använda den kunskapen för att konstruera flygande robotar.

Forskning för att utveckla små robotstyrda helikoptrar pågår, enligt Marie Dacke, på många håll i världen. Hon är själv just nu i Australien på ett forskningscentrum där ett stort antal biologer samarbetar med ingenjörer.

Flygande insekter är idealiska förebilder för små flygande robotar eftersom de, trots att de har mycket liten hjärna, kan utföra avancerade flygmanövrer.

Redan om tio år, tror Marie Dacke, kan gatubilden i storstäder välsignas med flygande robotar som kan lösa både miljö- och trafikproblem. Bilar som idag används för leverans av att små paket skulle kunna ersättas och därigenom minska utsläpp och trängsel.

Nyligen publicerade ett forskarlag, där Marie Dacke ingår, en studie som visar hur honungsbin gör för att landa. Med hjälp av höghastighetskamera kunde de konstatera att bina, förutom att de använder ögonen, även använder sina antenner för att navigera vid landning. Det var inte tidigare känt.

Marie och hennes kollegor amputerade antennerna på en grupp bin. Det var inte roligt för bina. Förutom att de blev av med sina antenner kunde de inte längre landa uppochner, i exempelvis taket. Vid uppochnerlandning är det nämligen antennerna som är de organ som först berör landningsytan.

Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

FAKTA biomimetik

Att studera och avsiktligt härma naturen, så som Marie Dacke och hennes kollegor i syngruppen vid Lunds universitet vill göra med honungsbin, kallas för biomimetik.

Andra exempel på detta är härmandet av lotusblommans ytskikt som smuts har svårt att fästa på, kardborreband som man hämtat inspiration till ifrån växtriket och kontorsbyggnader som byggts enligt termitstackens principer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".