Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
VETANDETS VÄRLD TORS 18 MARS

Snabbtåg som bara svischar förbi

Publicerat torsdag 18 mars 2010 kl 11.00
1 av 3
I fokus: Arne Kaijser, KTH-professor.
2 av 3
Bild: Europabanan
3 av 3
Bild: Europabanan

Det ska byggas 70 mil ny järnväg i Sverige, om en statlig utredning får som den vill. Det blir landets största infrastrukturprojekt på länge, och kräver mera planering, menar dagens I fokus-gäst.

Höghastighetstågen blir landets största järnvägsprojekt sedan stambanorna byggdes i mitten av 1800-talet, en investering på minst 125 miljarder kronor. Nya spår längs helt nya sträckningar, och nya snabbtåg, som kan köra minst 250 km/tim.

Men sakta i backarna, säger infrastrukturhistorikern Arne Kaijser. Det skulle behövas mera utredning av de nya bansträckningarna. Risken är att de nya snabbtågen svischar förbi småorterna och gynnar storstäderna. Mera hänsyn till regionernas behov av lokaltrafik bör tas.

På 40- och 50-talen, när T-banan anlades i Stockholm, fanns det en generalplan för hur transport och samhällsplanering skulle ske. Sak samma skulle behövas nu. Nya höghastighetsbanor i landsändar som inte haft järnvägstrafik i stor utsträckning kommer att ändra på trafikströmmarna i hela södra Sverige, och ge nya förutsättningar för regional utveckling.

Det är också osäkert om höghastighetsprojektet kan bygga sina kostnadskalkyler enbart på beräkningar av tänkt persontrafik med höghastighetståg mellan de stora städerna i landet, menar Arne Kaijser. Kanske kan regionaltrafiken ge ett rejält tillskott till finansieringen.

Att låsa sig för en viss utbyggnadstakt av höghastighetsbanorna kan visa sig förhastat. Bygg istället etappvis, anser KTH-professorn. Börja med den mest utredda sträckningen Stockholm - Linköping, som kan visa lönsam. Hela projektet behöver inte utföras på 10 år, och efter bara ett halvårs utredande. Låt projektet mogna, utred mer och ta längre tid, kanske 25 år, manar KTH-professorn i Vetandets värld-intervjun.

Länkar:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".