Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...

Borrning i fruset berg

Publicerat tisdag 8 juni 2010 kl 11.00
För att vatten inte ska tränga in i tunneln kläs den in med sk liningsegment i specialbetong. Foto: Mats Carlsson-Lénart

Just nu är bygget av den kontroversiella järnvägstunneln genom Hallandsåsen inne i sin mest komplicerade fas. Den väldiga tunnelborrmaskinen ”Åsa” tar sig försiktigt fram på en 130 meter lång sträcka där åsen är som lösast och mest instabil. För att lyckas med detta har berget och materialet i det aktuella området frysts ner.

Att frysa vissa särskilt lösa och våta partier inne i berg där man bygger tunnlar är inte någon ny teknik.

–Men i så här stor skala har det inte gjorts förut, menar Per Rydberg, chef för Trafikverkets Projekt Hallandsås.

Den sk Möllebackszonen mitt inne i Hallandsåsen, 150 meter under en vacker betesäng på höjderna ovanför Båstad, är den mest fruktade delen av sträckningen genom åsen där tunneln byggs. Men sedan i slutet av maj kämpar sig tunnelborrmaskinen ”Åsa” sig igenom den 130 meter långa kritiska sträckan, vilken enligt planerna ska vara avklarad nån gång under juni månad.

Därefter återstår ytterligare ungefär 600 meter av tunnelborrning innan den första av de två parallella tunnlarna äntligen är färdig – mer än 18 år efter byggstart.

–Vi räknar med genomslag som det heter på tunnelspråk i september, berättar projektets informationschef Ulf Angberg.

Bygget av Hallandsåstunneln påbörjades 1992 men fick omedelbart problem eftersom den dåvarande tunnelmaskinen nästan omgående fastnade inne i åsen. Därefter fortsatte bygget med sprängning i stället för borrning men den stora mängden vatten inne i åsen gjorde arbetet mycket svårt. Ett tätningsmedel vid namn Rhocagil började användas.

År 1997 stoppades hela projektet efter att Rhocagil förgiftat en del av vattnet i åsen och orsakade bl a fiskdöd och sjuka kor.

Efter en lång tids utredande återupptogs till slut bygget igen 2005, då på nytt med tunnelborrmaskin som drivmetod. Principen för att bygga en tät tunnel är nu att omedelbart efter varje borrad meter klä in den med sk liningsegment, rundade betongblock som sätts ihop till ett väldigt tunnelrör.

Tunneln skulle ursprungligen ha invigts år 1998 men enligt nuvarande prognos kommer Hallandsåstunneln att öppna först 2015.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".