Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
VETANDETS VÄRLD, ONS 30 JUNI

Grållen - traktorn som revolutionerade jordbruket

Publicerat onsdag 30 juni 2010 kl 11.00
1 av 4
Kurt Bergström med sin grålle från 1950. Foto: Pelle Zettersten/SR.
2 av 4
En del av Grålleklubbens styrelse, Göran Hallin, sekreterare, Håkan Gerardsson som startade klubben 1987 och Mats Matsson, ordförande. De står vid den första serieproducerade grållen som finns att beskåda på Grålleklubbens museum i Ringarum. Foto: Pelle Zettersten/SR.
3 av 4
Kurt Bergström, en av Grålleklubbens grundare. Foto:Pelle Zettersten/SR.
4 av 4
Grållar under renovering. Foto:Pelle Zettersten/SR.

I mitten av 40-talet tillverkades en liten grå traktorn som togs fram av den irländska uppfinnaren Harry Fergusson. Traktorn kom mer eller mindre att revolutionera jordbruket och idag är i princip alla traktorer byggda efter samma princip som grållen.

Programmet är en repris från 23 februari.

Harry Ferguson föddes 1884 på ett lantbruk i Nordirland. Han trivdes inte riktigt med det tunga jobbet på föräldragården utan var mer intresserad av teknik och uppfinningar. Han samlade pengar för att emigrera till Kanada vilket han gjorde som 18 åring, men han lockades snart tillbaka till Nordirland och Belfast av sin bror. Han hade nämligen en mekanisk verkstad som han ville ha hjälp med, här fick Harry Ferguson möjlighet att fortsätta utveckla teknik intresset, på kvällstid läste han på Belfasts technical college. 

Harry Ferguson experimenterade med olika fordon och när han var 25 år byggde han Irlands första flygplan som han framförde själv, och förra året firade man på Irland att det var hundra år sen det första flygplanet lyfte. Men det var jordbruksredskapen och framförallt traktorerna som blev Fergusons bidrag till eftervärlden. 

Kurt Bergström, 85 år, var med när hans pappa Fritz Bergström 1954 köpte sin första traktor, en Grålle, eller med det mer rätta namnet Ferguson TED av 1950 års modell. Och det var det hydrauliken som var det stora med den här traktorn. 

- Det var ju så smidigt, man kunde backa ut i hörn på åkrarna, det var mycket lättare att komma åt jordarna med den där lilla Fergusontraktorn, säger Kurt Bergström. 

Tekniken gjorde att man kunde hänga upp tillexempel en plog bakom traktorn och styra den med hjälp av dom hydraularmar som monterats längst bak på traktorn, det här var helt nytt för den tidens traktorer som precis som hästar och oxar hade släpat redskapen efter sig. Tekniken gjorde också att man kunde koppla på och av redskap utan att kliva av traktorn, sätta dit aggregat så att man kunde gräva och ploga och en massa andra möjligheter. Det här var något som alla traktortillverkare sen tog efter och teknikpaketet fick namnet The Ferguson system, än idag är det denna hydraulteknik som används på moderna traktorer. Kurt Bergström som växte upp på en gård i Fyllingarum mellan Söderköping och Valdemarsvik berättar om när hans far ringde till honom och berättade att han köpt en grålle. 

– Ja minns när han ringde och sa att han hade köpt traktor. Han frågade om jag kunde följa med och köra hem den.

– Vad tänkte du när far köpte hem en traktor till gården? 

– Ja det var ju en revolution förståss. En egen traktor som vi kunde använda precis när vi ville, annars hade vi lånat traktor och det gick ju bara ibland. 

I Sverige såldes det över 33 000 grållar när det begav sig och fortfarande finns det över 20 000 exemplar som fungerar i landet. Intresset för gamla traktorer, och inte bara då grållar, har verkligen exploderat i Sverige de senaste 20 åren. 

Per Thunström är lantbrukshistoriker och har intresserat sig särskilt för traktorns utveckling. Han visar runt på vinden på sin arbetsplats hos Kungliga skogs och lantbruksakademien, hyllorna är fyllda med skogs och lantbrukslitteratur och berättar att det funnit två stora perioder av traktorisering i världen. Den första i början av 1900-talet då ångmaskiner användes för att dra plogar, efter lite experimenterande med eldrivna plogar slog så småningom förbränningsmotorn och tändkulemotorn igenom på 1910 talet. 1912 började man tillverka traktorliknande fordon i Sverige. Den första var motorplogen Avance som tillverkades på JV Svenssons fabrik i Nacka. Men motorplogen var ingen riktig traktor utan mer en motordriven plog som mest användes till plöjning eller för att dra tröskverk. 

Men strax därefter, 1913, kom Munktells i Eskilstuna ut med sin traktor som drog redskapen efter sig. Det var en stor tung maskin som vägde hela 8200 kilo och drevs med en tändkulemotor på 35 hästkrafter. Traktorerna utvecklades snabbt och olika tillverkare experimenterade med olika tekniker. Men efter första världskriget tog det stopp. 

– Luften gick ur allting, det blev mindre eller helt ointressant att fortsätta med mekaniseringen, berättar Per Thuntröm. 

Även om det i slutet av 1920-talet ljusnade lite grann, vilket det också gjorde precis innan andra världskriget så kom inte den tekniska utvecklingen inom lantbruket igång igen förrän efter kriget. Mellan 1939 och 45 var det framförallt bristen på bränsle som satte käppar i hjulen men även svårigheten att importera delar eller hela traktorer var en del av problemet. Gengasaggregat  som kunde drivas med ved monterades på traktorerna,något som försvann snabbt när kriget väl var slut 1945. Den andra traktoriseringsperioden tog sin fart, och i Sverige blev Volvo snabbt en aktör att räkna med säger Per Thunström. 

– De låg naturligtvis i startgropparna. Krigsåren var grunden för den svenska traktortillverkningen i större skala. 

Men hur gick det då för Ferguson under 30 och 40 talet. Jo efter mycket experimenterande tog Ferguson fram hydraulsystemet som för första gången visades på en traktor 1933. Det var en svart skapelse som fick namnet The Black tractor, den tillverkades bara i ett enda exemplar, traktorn finns kvar och står idag på Science museum i London. Ferguson slog sig sen ihop med traktortillverkaren David Brown och det var här vi såg hydraulsystemet i serietillverkning för första gången. 

-- Fast inte riktigt så förfinad som den kom att bli senare, säger Håkan Gerhardsson, en av grundarna till Grålleklubben i Ringarum, Sveriges största veterantraktorklubb med 6500 medlemmar. Han berättar att en annan tanke med hydraulsystemet som Ferguson ville utveckla var att förhindra att traktorerna stegrade sig om de tillexempel fastnade med plogen i en stor sten. Men David Brown hade andra tankar och var mer inne på att bygga större traktorer vilket Ferguson inte ville, samarbetet upphörde därmed. 

En annan samarbetspartner klev in på arenan, nämligen Ford. Harry Ferguson skakade hand med Henry Ford och gjorde ett muntligt avtal om att bygga traktorer tillsammans. Men Ferguson var noga med att påpeka att det var han som hade patentet på The Ferguson system vilket Henry Ford tyckte var helt okej. Men när Henry Fords son-son tog över verksamheten struntade han i avtalet vilket gjorde att Harry Ferguson stämde Henry Ford junior på över 300 miljoner dollar. Efter en rättsprocess som varade i över fyra år vann slutligen Ferguson, slutsumman blev dock inte högre än cirka nio miljoner dollar. 

Tillbaka till bondgården vid Fyllingarum där Kurt Bergström och hans son-son Johnny Bergström försöker dra igång Kurts gamla traktor från 1950. Med hjälp av ett fulladdat batteri och nytt bränsle tuffar så småningom grållen igång. 

Kurt berättar om de otaliga gånger han suttit på åkern eller jobbat i skogen med den lilla grå maskinen, den var helt enkelt förträfflig konstaterar han. Men han nämner en nackdel som ställde till problem innan man själv eller någon återförsäljare åtgärdade det, nämligen avgasrörets placering. För de flesta som skaffade en grålle hade tidigare kört med hästar och använde samma redskap bakom traktorn som de gjort med hästarna. Det innebar ofta att någon person stod och arbetade bakom dragfordonet, och eftersom avgasröret satt undertill på grållen, som på en bil, blev det ett problem berättar Kurt Bergström. 

- Man kunde bli lite ”groggy” när man fick avgaserna på sig, berätter han. 

Den riktiga grållen tillverkades från 1946 till 1956, sen sålde Harry Ferguson aktierna i bolaget till dom kanadensiska bröderna Massey Harris som själva tillverkade traktorer.1957 kom den första traktorn ut med namnet Massey Ferguson, ett traktormärke som än idag är ledande på den internationella marknaden. 

Harry Ferguson själv hade nog efter 1956 tänkt att påbörja en ny karriär inom teknikens värld, men 1960 valde han tragiskt nog en helt annan väg, berättar Håkan Gerhardsson. 

- Varje morgon klockan nio brukade Harry och hans fru äta frukost, men en morgon kom inte Harry till köket. Hans fru gick och letade efter honom och hittade honom död i badkaret, han hade tagit livet av sig.

Harry Ferguson kanske var en egensinnig person som inte var helt lätt att samarbeta med, men ingen kan ta ifrån honom det faktum att han skapade ett system för traktorer som gjort det lättare för lantbrukare världen runt. 

- Det är ingen överdrift, han var en stor innovatör som revolutionerade jordbruket, inte bara i norden och Storbritannien utan även på världsbasis, konstaterar Grålleklubbens ordförande Mats Mattsson.

Länkar:

Pelle Zettersten
pelle.zettersten@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".