Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
VETANDETS VÄRLD 15 JUNI

Flygdag på Malmen inledde 100-årsjubileet

Publicerat tisdag 15 juni 2010 kl 11.00
1 av 4
Mikael Carlson flyger sin egen Bleriot XI. Foto: Per Gustafsson.
2 av 4
Flygdag 2010 på Malmen, Linköping. Foto: Per Gustafsson.
3 av 4
Ulf Edlund, flyghistoriker; Mikael Parrr, chef Flygvapenmuseet. Foto: Per Gustafsson.
4 av 4
Bleriot XI från 1910, ett av de första flygplanen som fungerade. Foto: Peter Liander.

Firandet av Flyget i Sverige 100 år inleddes i helgen med invigning av nya Flygvapenmuseet och flygdag i Linköping. Nu har landet fått ett stort museum för militärflyget, som inte bara redovisar teknik, utan även historiska händelser. I en speciell torrluftmonter kan vrakdelarna av D3:an som sköts ned av Sovjet under kalla kriget.

Lansen, Tunnan, Draken, Viggen och JAS 39 Gripen. De flesta svenskar känner igen namnen på våra stridsflygplan. Flygets historia i Sverige är i mångt och mycket en historia om flygvapnet.

Det framkom vid Flygdagen på Malmslätt, nuvarande helikopterflottiljen i Linköping, dit över 50.000 människor kommit för att bese flyguppvisningar med både moderna som JAS Gripen och sådana plan som byggdes under och efter andra världskriget.

Saabs flygindustri har sporadiskt sökt tillverka civilt flyg, men under det kalla kriget var företaget tvingat att satsa enbart på militärt flyg, säger flyghistorikern Ulf Edlund. Det civila flyget fick köpa passagerarplan från annat håll.

Svenskt flyg kom i fokus med den s.k. Catalina-affären, då ett svenskt sjöflygplan, Catalina, blev nedskjutet ute på Östersjön efter att ha sökt efter en tidigare försvunnen DC3-a.

DC3-an blev bärgad 2004 och vrakdelarna finns nu i en ny torrluftmonter på det nyinvigda Flygvapenmuseum på Malmen, Linköping. Hela historien om vad DC3-an sysslade med, signalspaning, och om de anhörigas kamp att få reda på vad som hänt besättningen, redovisas i en ny utställning.

- DC3-an är en ikon för det moderniserade museet, säger Mikael Parr, museichef.

Men svensk flyghistoria börjar redan 1910, med den förste svensken som blev pilot, Carl Cederström. Han gjorde en första flyguppvisning på Gärdet i Stockholm med ett s.k. Bleriot-maskin som han köpt i Frankrike.

Flygplanskonstruktören Louis Bleriots elfte version, Bleriot XI, blev en succe eftersom det gick att bättre att manövrera, till skillnad från tidigare flygplansbyggen. Ja, så pass säkert, att flygveteraner än idag ger sig upp i luften med det på uppvisningar. Så skedde även på flygdagen på den stora flygplats i Linköping, som kallas Malmen och angränsar till Flygvapenmuseum.

En herre vid namn Mikael Carlson har renoverat ett par exemplar av det här planet. Men han inte bara meckar med planet, han flyger med det också. Han flög med det i åtta minuter inför publiken på Malmen.

I radioprogrammet hör du honom berätta om Bleriot-maskinen, vad som gör den så bra att flyga med, om hur det känns att sitta i maskinen 50 meter över marken, hantera roderspakarna och fara fram i lugna 75 km/tim.

Men Mikael Carlson har också flugit längre sträckor, bl.a. över Engelska kanalen förra året. 2009 var det precis hundra år sedan konstruktören Bleriot gjorde samma bravad med sitt flygplan, och blev världskänd.

Länkar:


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".