Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...

Ett Arktis utan kvinnor större hot än klimatförändringar

Publicerat måndag 25 april 2011 kl 11.00
1 av 6
Charlotte Fleischer, i byn Sarfannguaq med 131 invånare, vill flytta så att barnen ska få gå i bättre skola. Foto Gustaf Klarin
2 av 6
Knud Möllegaard var förr jägare på heltid, nu jobbar han inom offentlig sektor med återanpassning av unga kriminella.
3 av 6
Anja Jakobsen planerar att lämna landet. Foto Gustaf Klarin
4 av 6
Kathrine Bödker, Inge Olesen Brandt och Katrine Nathanielsen i 8marsgruppen. Foto Gustaf Klarin
5 av 6
Rasmus Ole Rasmussen, samhällsforskare på Nordregio, med inriktning på Arktis och Grönland. Foto Gustaf Klarin
6 av 6
Kulturhuset i Grönlands huvudstad Nuuk. Foto Gustaf Klarin

Det är ett stort kvinnounderskott i Arktis. Kvinnorna flyttar för att utbilda sig, få bättre jobb och bättre skola till sina barn. Störst underskott av kvinnor är det i delar av norra Ryssland och Grönland, där det går ungefär 85 kvinnor på 100 män. I den Grönländska debatten utmålas klimatförändringarna som ett stor hot mot den traditionella jakt- och fångstkulturen, men samhällsforskningen pekar på att kvinnobrist och sociala förändringar är ett allvarligare hot.

De senaste tio åren har grönländarna upplevt ett allt mildare klimat.

Och det verkar vara en utbredd uppfattning bland grönlänningarna att ett varmare klimat är bra för samhället, skönt med lite mindre snö och is och några grader varmare i landet som till större delen fortfarande befinner sig i istiden. Huvuddelen av landet är täckt av en tjock inlandsis.

Men där finns människor som utmålas som förlorare, i den grönländska debatten, när det blir varmare. De handlar om de som lever av traditionell jakt som bedrivs med hundsläde. När snön inte faller och isen inte lägger sig så kan de inte längre försörja sig. Det är också en bild som fått internationell spridning. Den urgamla grönländska kulturen i utkanten av mänsklighetens utbredningsområde tappar fotfästet när fångstmännen trampar igenom de allt tunnare isarna.

Men det här är en bild som har dåligt stöd i samhällsforskningen.

Knud Mölegaard håller på att ge mat till sina 24 hundar som han har uppbundna runt ett litet skjul i Sisimiut som är Grönlands näst största stad med 5500 invånare, den ligger i höjd med polcirkeln.

Knud Möllegaard är en av många jagande grönländare som längtar efter snö och is, eftersom han bedriver jakt med hundsläde. Men när jag träffar honom i slutet på oktober är marken runt skjulet fortfarande lerig, det ännu inte fallit någon snö och isen har inte lagt sig, jakten på ren och säl får vänta.

– Förr levde jag på jakten, säger Knud Mölegaard, men sen flera år arbetar jag inom socialförvaltningen med återanpassning av unga kriminella. Att han slutade med jakten som levebröd och idag bara jagar på fritiden, berodde på att lönsamheten var för dålig.

Knud Mölegaard är en av många som har slutat att försörja sig som jägare och istället tagit anställning inom den offentliga sektorn.

Men det är nu inte främst de senaste årens klimatförändringar som har tvingat grönländarna att ge upp den traditionella livsstilen. Det säger Rasmus Ole Rasmussen som är samhällsforskare med inriktning på Arktis.

Av de grönländare som har jobb, jobbar majoriteten inom den offentliga sektorn och inom andra servicenäringar. Jakt på myskoxe, ren, säl, valross och val har sen länge tappat sin ekonomiska betydelse för samhället.

På 50-talet jobbade 80% av grönländarna inom fiskeribranschen, men även om fiskeindustrin idag är den viktigaste exportsektorn för Grönland, är det betydligt färre, bara 3000 personer som jobbar som fiskare. 

– Majoriteten av de 56000 grönländarna försörjer sig på verksamheter som inte direkt påverkas av klimatförändringar, säger Rasmus Ole Rasmussen är doktor i geografi. Sitt första forskningsprojekt utförde han i Sydgrönland i mitten på 70-talet, sedan dess har han forskat runt om i Arktis, men främst i Grönland.

Sedan 4 år tillbaka är han anställd som forskare på Nordregio, som är nordiska ministerrådets forskningsinstitution. Han är främst inriktad på utkantsområden där det bor väldigt få människor.

Och om man nu ska envisas med och måla ut ett hot mot Grönland och övriga Arktis idag så framstår det som om det främst är kvinnorna som hotar samhällena.

Kvinnorna i Arktis lämnar regionen för att få utbildning och bättre jobb. Så ser det ut i både norra Kanade, Alaska och norra delarna av Sverige, Norge och Finland, men störst underskott av kvinnor är det i norra Ryssland och i Grönland. Det går bara drygt 85 kvinnor på 100 män i Grönland.

Jag söker upp några kvinnor som ännu inte flyttat.

Anja Jakobsen 25 år gammal jobbar i en souvenirbutik i Qaqortoq i Sydgrönland.

--Vi flyttar nog dessvärre snart till Danmark, säger hon, vi vill att vår son ska få de bästa förutsättningarna.
Qaqortoq, en stad med 3000 invånare, kan inte erbjuda tillräckligt bra skola för sonen anser Anja Jakobsen.

Längst inne i en fjord, uppe vid polcirkeln, ligger den lilla byn Sarfannguaq, med 131 invånare. De färgglada husen klättrar på den branta klippan över vattnet. I ett av husen bor Charlotte Fleischer med man och tre små barn.

– Ett stort problem är att många dricker för mycket alkohol här, säger hon, många är ofta fulla. Hennes man är föreståndare för livsmedelssaffären, men idag är det söndag och han står och gungar de tre barnen på den lilla lekplatsen, med utsikt över de nakna bergen och den solglittrande fjorden. Charlotte Fleischer säger att hon vill flytta därifrån, främst för att barnen ska kunna få en bra skolgång.

--Lärarna i den lilla skolan har för dålig utbildning, säger Charlotte Fleischer. Hon skulle vilja flytta till det närmsta större samhället, Sisimiut, som ligger en dryg timmes båtfärd bort, och där skolorna är bättre.

Enligt den forskning som finns framstår Charlotte Fleischer och Anja Jakobsen som ganska representativa, enligt Rasmus Ole Rasmussen på Nordiska ministerrådets forskningsinstitution Nordregio.
De tre viktigaste orsakerna till att kvinnor flyttar är att de vill utbida sig, få bättre jobb och de flyttar för att deras barn ska få bättre utbildning

Arktis verkar inte vara nåt för tjejer, annat är det med killarna. Det gäller både Grönland och runt om hela det Arktiska området. Unga män bor hellre kvar.

Männen flyttar inte, håller kvar vid det gamla, kvinnorna satsar på det nya, skaffar sig utbildning, det här kan leda till konflikter mellan män och kvinnor när könsrollerna förändras.

På kulturhuset i huvudstaden Nuuk stämmer jag träff med kvinnoföreningen 8 marsgruppen som bedriver kampanjer för att öka medvetenheten om kvinnors utsatta situation när de utsätts för våld i hemmet

– De senaste decennierna har kvinnorna i allt högre grad utbildat sig, säger Katrine Nathanielsen, kvinnan har allmer lämnat rollen som traditionell hustru till fångstmannen

– Dagens grönländskor är mer självständiga än tidigare, säger Kathrine Bödker, en stor andel lever i relationer där de utsätts för våld i hemmet. Men den finns många starka kvinnor som trots att de är ensamstående med barn, ändå lyckas utbilda sig och ha viktiga jobb i samhället.

– I den traditionella kulturen är det mannen som jagar och kvinnan som tar hand om köttet och skinnet från till exempel säl och ren och andra djur, men under andra halvan av 1900-talet fick alltfler kvinnor arbete utanför hemmet och började tjäna egna pengar och det tillsammans med att kvinnorna utbildar sig mer, gör att den stolte jägarens status har utmanats, det enligt Inge Olesen Brandt som jobbar på Grönlands jämställdhetsråd.

– Konsekvenser av att könsrollerna förändras är både våld mot kvinnor och en hög frekvens av självmord bland grönländska män, hävdar Inge Olesen Brandt.

De senaste tio åren har det blivt varmare i Grönland, och det har blivt allt svårare att köra hundsläde på isen och jaga säl när isarna inte bär. Men enligt Rasmus Ole Rasmussen på Nordregio så har grönländarna historiskt sett varit bra på att hantera ett varierande klimat.

Det finns flera skäl som gör att många grönländare idag ser positivt på ett varmare klimat, det blir lättare för det grönländska jordbruket men också för de företag som borrar efter olja ute till havs. Mindre is gör att det blir lättare att leta efter olja och det ökar förhoppningarna att det fattiga Grönland i framtiden ska bli ett rikt land och att det ska kunna bli självständigt från Danmark.

En grönländare som gillar att det blir varmare är Hanseeraq Enoksen, han äger tre fiskefabriker och flera stora trålare och valfångstfartyg som får det lättare när det blir mindre is på havet.

– Värmen gör säsongen längre för fiskebåtarna, samtidigt som det blir kortare säsong för de längre norr ut som bedriver jakt på isen, säger fiskefabrikören Hanseeraq Enoksen.

Men av de grönländare som anser att klimatförändringarna är ett problem, så handlar det , enligt Rasmus Ole Rasmussen, mest om äldre människor som värnar den traditionella kulturen.

– De yngre hittar i högre grad nya sysselsättningar och yngre kvinnor är inte så intresserade att inlemma sig i det traditionella samhällets mansdominerande könsmönster, där det var den store fångstmannen som till exempel bestämde om en ung kvinna skulle få gå en utbildning eller ej, säger Rasmus Ole Rasmussen.

Knud Möllegaard som tidigare levde som jägare har idag ett bra heltidsjobb inom socialförvaltningen där han jobbar med återanpassning av unga kriminella, och även hans fru har ett jobb med bra inkomst.

Han säger att de som försöker leva som jägare i Grönland idag, definitivt måste ha en fru med ett bra jobb som kan försörja både barnen och jägaren, eftersom jakt inte längre lönar sig.

Programmet har tidigare sänts den 14 december 2010.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".