Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...

Resistenta MRSA-bakterier stannar inte i svinstallet

Publicerat fredag 20 november 2015 kl 11.55
Kjell Morten Dahlgren och tre grisar. Foto: Johan Bergendorff/SR
1 av 6
Kjell Morten Dahlgrens norska grisar bar på MRSA-bakterier. Alla fick slaktas och stallarna totalsaneras. Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio
Grisbonden Kjell Morten Dahlgren i norska Verdal drabbades av MRSA-smitta i vintras och nästan konkurs. Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio
2 av 6
Grisbonden Kjell Morten Dahlgren i norska Verdal drabbades av MRSA-smitta i vintras och nästan konkurs.
Mer än 2/3 av danska grisar bär nu på husdjurs-MRSA. Foto: Snapboot (CC BY 2.0)
3 av 6
Mer än två tredjedelar av danska grisar bär nu på husdjurs-MRSA. Foto: Snapboot (CC BY 2.0)
77-årige Preben Svankiær smittades av husdjurs-MRSA. Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio
4 av 6
77-årige Preben Svankiær infekterades av husdjurs-MRSA och tvingades visa smittokort i vården.
Professor Hans Jørn Kolmos vid Syddansk Universitet. Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio
5 av 6
Professor Hans Jørn Kolmos vid Syddansk Universitet varnade för MRSA-epidemin redan 2008.
Kycklingindustrin använder mycket antibiotika i fodret i vissa EU-länder Foto: Loaf (CC BY-NC-SA 2.0)
6 av 6
Kycklingindustrin använder mycket antibiotika i fodret i vissa EU-länder Foto: Loaf (CC BY-NC-SA 2.0)

Den här veckan har WHO utsett till Världsantibiotika-veckan för att uppmärksamma det globala problemet med resistenta bakterier där inte längre penicillin hjälper. Samtidigt är EU:s jordbrukskommissionär i Stockholm för att debattera frågan om hur man kan minska på användningen av antibiotika i djurfoder som är en viktig källa till problemet.

Uppskattningsvis 25 000 personer dör årligen av antibiotikaresistenta infektioner inom EU. I Danmark är de flesta grisar bärare av resistenta MRSA-bakterier och sjukfallen bland danskar ökade förra året med 50 procent, men i Norge ska man försöka helt utrota svinsmittan rapporterar Sveriges Radios globala hälsokorrespondent.

 – Om bara myndigheterna och svinindustrin lyssnat på våra varningar för fem år sedan så hade vi inte haft den här epidemin nu, säger professor Hans Jørn Kolmos vid Syddansk Universitet.

Då var det fortfarande bara enstaka fall av danska grisar som bar på antibiotikaresistenta MRSA-bakterier, ungefär som i Norge. Då kunde vi fortfarande ha kunnat stoppat epidemin. Nu är mer än två tredjedelar av Danmarks upp mot 30 miljoner grisar smittade. Att slakta dem allihop och sanera alla gårdar skulle idag kosta miljardbelopp och ödelägga den viktiga exportindustrin.

Hans Jørn Kolmos tror i stället att man nu måste skapa små områden som är smittfria först och sedan expandera tills grisarna är MRSA-fria som i Sverige.

– Man ska skapa en ren produktion, alltså skapa ett mini-Sverige som man sedan expanderar, anser professor Hans Jørn Kolmos.

2013 drabbades  2000 danska patienter av MRSA-bakterier där vanlig penicillin inte biter. Förra året hade det stigit till 3000 patienter och det är från smittade danska grisar som de flesta nya fallen stammar.

– Det som är det skrämmande är att ha en så stor pool MRSA-bakterier där ute för det kan ske ett otal mutationer där några kommer att vara dåliga och göra dem mer sjukdomsframkallande, enligt professor Hans Jørn Kolmos.

Han tycker det är mycket oroande att MRSA-bakterierna som inte gör grisarna sjuka, nu finns på huden hos miljontals individer och att de kan förändras genetiskt framöver så att de blir ännu mer sjukdomsframkallande.

Främst smittar de personal inom svinindustrin som inte heller blir sjuka när bakterierna stannar utanpå skinnet och i näsborrarna, men den som drabbas av ett sår kan få problem.

Då kan MRSA-bakterierna ge variga bölder och i värsta fall orsaka blodförgiftning och skada inre organ. Det finns bara en handfull dödsfall rapporterade i Danmark ännu på grund av husdjurs-MRSA, men Hans Jørn Kolmos som är professor i klinisk mikrobiologi anser att detta bara är toppen på ett isberg. Grisbönder läggs numera in på isoleringsavdelning på danska sjukhus för att de ses som riskpatienter.

Kenneth Sørensen minns hur det var när han och hans fru var på BB.

– Jag och min fru skulle få vår son och det var ju förstås fantastiskt, men glädjen smolkades av att vi isoleras på sjukhuset och att läkarna och barnmorskorna hade på sig nått som liknade rymddräkter.

Kenneth Sørensen har jobbat 15 år i svinindustrin och drabbades för några år sedan av MRSA-smitta från grisarna. När han skulle opereras för ett ljumskbrock kom MRSA-bakterierna in i såret och krävde flera kraftiga antibiotikakurer av sorter med rejäla biverkningar.

Både hans fru och barn fick också MRSA och sonen tvingades byta dagis för att ett annat barn hade nedsatt immunförsvar och inte kunde riskera smittan. Till slut fick Kenneth Sørensen något som liknar posttraumatiskt stressyndrom, och beslöt att sluta i grisbranschen.

Men MRSA-bakterierna sprids inte längre bara i svinstallarna, utan allt mer i resten av det danska samhället. En bärare som tar i ett dörrhandtag eller en kundvagnen i snabbköpet kan lämna kvar de för nästa som sätter sina händer där. Så de som smittas nu kanske aldrig kommit i närheten av en gris. Som 77-årige Preben Svankiær som skrapade upp armen när han for omkull härom året på ett cykellopp.

Underarmen svullnade upp så att den såg ut som hos Karl-Alfred och såret på armbågen började att vara och penicillinet som läkaren skrev ut hjälpte inte. Det krävdes totalsanering av huset och landstället tre gånger, starka antibiotikasorter och sprittvättning dagligen från topp till tå i månader för att slutligen bli botad.

Även Preben Svankiærs treåriga barnbarn, son och svärdotter smittades och som gammal landstingspolitiker för socialdemokraterna tycker han att det är dags för de folkvalda i Folketinget att ta den här frågan på större allvar.

Staten måste se till att svinbönderna inte använder så mycket antibiotika till sina djur, anser Preben Svankiær eftersom man då driver fram MRSA-bakterier. Det har också riktats skarp kritik mot danska Livsmedels- och jordbruksministeriet från statsrevisorerna för att man inte tagit hälsoproblemet på allvar i tid. I stället lyssnade man på industrin som inte ville ha extra kostnader.

För om man verkligen ska bli av med MRSA-bakterierna i samhället så kan det bli ekonomiskt kännbart. Det vet grisbonden Kjell Morten Dahlgren i norska Verdal några mill från Trondheim som föder upp tusentals smågrisar årligen. Norska politiker har bestämt sig för att inte hamna i Danmarks situation, så när man upptäckte att några enstaka gårdar drabbats av MRSA-bakterier härom året så beslöt man att alla svin ska provtas.

I vintras konstaterades att Kjell Morten Dahlgren grisar bar på MRSA-bakterier trots att han nästan aldrig gett dem någon antibiotika. Det visade sig vara han själv som smittat dem och eftersom försäkringen inte täckte MRSA trodde han att han skulle gå i konkurs. 170 suggor slaktades, 1100 smågrisar gasades och destruerades, och stallarna fick saneras från golv till tak.

Flera järtecken tydde på att allt skulle gå åt fanders. Nödslakten började fredagen den trettonde och avslutades då det var solförmörkelse i våras. Kjell Morten Dahlgren var 59 år och visste inte om han skulle orka börja om på nytt. Norska staten täckte visserligen miljonkostnaden för djuren, men inte för lån och inkomstbortfall. Fast fodringsägarna var beredda att ge honom en chans och nu är de superrena stallarna fulla av suggor som ska betäckas igen.

För att bli av med sin egen MRSA har han dessutom sanerat hemmet ett otal gånger, sprittvättat kroppen dagligen och tagit en stark antibiotikakur. Kjell Morten Dahlgren välkomnar norska politikernas plan att bli först i världen att utrota de antibiotikaresistenta bakterierna från svinindustrin, men vill ha full kostnadstäckning när han hjälper till att skydda befolkningen från husdjurs-MRSA. Under hela 1990-talet jobbade han med grisuppfödning i Sverige och att vi till skillnad från Norge skulle vara helt fritt från MRSA, det tror han inte på eftersom här bara görs stickprov.

Kjell Morten Dahlgren tror att det passar svenska politiker bra att säga att vi är MRSA-fria som ett sätt att sälja mer svenskt kött. Någon garanti för att det inte förekommer MRSA-bakterier på någon grisgård i Sverige kan inte Björn Bengtsson på Statens Veterinärmedicinska anstalt ge.

– Ja vi säger inte att vi är MRSA-fria utan vi säger att allting talar för att vi har en låg förekomst.

Björn Bengtsson är Statens Veterinärmedicinska anstalts antibiotikaexpert och han skulle gärna se att Sverige tog prov på betydligt fler av våra grisar för att veta MRSA-läget på samma sätt som Norge.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".