Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...

Traumatiserade kan lära sig att leva med mörka minnen

Publicerat torsdag 26 maj 2016 kl 01.00
Salah Haghgo
1 av 4
Salah Haghgo lider av posttraumatiskt stressyndrom. Efter 12 år i Sverige fick han hjälp. Foto: Johan Bergendorff/SR
Richard Mollica
2 av 4
Harvardprofessorn Richard Mollica är kritisk till att flyktingar i Sverige ofta möter en ny läkare varje gång de besöker vårdcentralen. Foto: Johan Bergendorff/SR
Andreas Malm
3 av 4
Andreas Malm, forskare vid Röda Korsets högskola Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio
Arieh Shalev
4 av 4
Professor Arieh Shalev anser att rehab behövs för de 30 procent där PTSD-behandling inte hjälper. Foto: Johan Bergendorff/SR

Många flyktingar lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, med mardrömmar och svåra minnen av tortyr. Men få får möjlighet till behandling. Och ett nytt lagförslag kan göra saken värre, befarar experter.

– Häromdagen blev jag stoppad i en poliskontroll och så skulle jag få blåsa.

Salah Haghgo är kurd från Iran och flydde till Sverige för 23 år sedan efter omfattande tortyr. Han lider av PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, som gör att han drömmer mardrömmar om natten och på dagen ofta får flashbacks, minnen av tortyren, som blir så verkliga att han förlamas.

En doft, ett ljud eller en poliskontroll kan föra honom åter till skräcken.

– Då blev jag helt stel. Polisen förstod inte utan trodde att jag överdrev eller försökte rymma eller dölja någonting. Det tog 5-10 minuter så sa jag "nu försöker vi" och det visade att jag inte var påverkad. Då blev hon nyfiken och undrade vad det var som hade hänt? Du är helt blek och darrar. Det tog två timmar till jobbet den dagen eftersom jag först inte kunde köra vidare, säger han.

Salah Haghgo var bara 14 år när säkerhetstjänsten kom till skolan och hämtade honom för att han deltagit i politisk aktivism mot mullorna och för ett fritt Kurdistan.

Han utsattes för tortyr månader i sträck. Slag under fotsulorna, skenhängningar, brännmärkning med cigaretter, våldtäkter. Hans flickvän tvingades gifta sig med torteraren och tog sitt liv. Salah förleddes tro att hela hans hemstad dödats med kemvapen.

Efter flykten till Sverige 1993 gjorde han sitt bästa för att trycka undan de onda minnena. Han jobbade på hårt som toalettstädare, diskare, pizzakock, snart ägde han en egen restaurang, senare ett telekomföretag.

Men slutligen kom tortyren i kapp honom. Salah Haghgo blev påkörd av en truck på jobbet och blev förlamad och stum. Fast läkarna kunde inte förstå varför, skadorna i skinkan såg inte så allvarliga ut.

– Slutligen mötte jag en sjukgymnast som frågade mig om alla ärr. Jag sa att det inte har med den här händelsen att göra, det är från förr. Då svarade han att det just har ett samband att jag har PTSD.

Olyckan hade utlöst en svår PTSD-reaktion och han behövde hjälp. Salah Haghgo fick en remiss till Röda korsets mottagning för torterade flyktingar och gick i terapi där under två år.

– Behandlingen var väldigt tuff, man skulle berätta om allt med många detaljer.

Först trodde inte Salah Haghgo på idén att hans skador satt i hjärnan, men han fick förtroende för terapeuten och numera kan han både tala och springa.

Han har inte blivit av med sina mardrömmar eller flashbacks, men nu har han redskap så att han oftast kan ta sig ur minnen där han att återupplever tortyren utan att bli förlamad. Hans önskan är att alla med PTSD får liknande hjälp.

Tyvärr räcker inte de 3240 platser som fanns förra året på landets 13 specialistmottagningar för PTSD-behandling av flyktingar. Med tanke på hur många som kom till Sverige förra året, skulle det behövas minst fyra gånger större kapacitet. Det första problemet är att hitta en läkare som ställer rätt diagnos.

Amerikanen Richard Mollica är professor vid Harvard och en världsauktoritet på traumaforskning sedan 35 år.

Jag träffar honom i Boston, men han har också forskat vid Karolinska institutet så han har bra koll på det svenska systemet. Han säger att det är helt avgörande att den som har PTSD vågar berätta om sina trauman om man ska kunna tillfriskna.

Men vem har lust att säga att man blivit våldtagen ett otal gånger i ett fängelse eller ett flyktingläger för första bästa doktor som man träffar på vårdcentralen, oftast en ny varje gång? För att kunna öppna sig om sådant som man inte ens berättar för sin familj av risk att bli förskjuten, krävs förtroendefulla relationer som tar tid att bygga, menar Richard Mollica.

Han beundrar det svenska välfärdssystemet och hjälpen till nyanlända. Men han ser flera svagheter också i vårt flyktingmottagande, som att man sällan träffar samma läkare flera gånger inom primärvården.

Hans modell för behandling av PTSD som han kallar en integrerad holistisk metod har fem steg.

Först måste man berätta om sina trauman, sedan ska en läkare undersöka kroppen, till exempel kan man ha fått fysiska hjärnskador av tortyren. Därefter är det dags för psykoterapeuter att ta över med behandling. Parallellt måste man ha något vettigt att göra för att må bra som människa och inte grubbla hela tiden. Det kan vara att plugga eller jobba, avlönat eller som frivilligarbete.

Och här kommer nästa bit han tycker borde ändras för att svenska flyktingar ska få det bättre:

De starka kraven på goda kunskaper i svenska för att få ett jobb gör att arbetslösheten bland invandrare är hög i Sverige. I USA är kravet på att kunna engelska inte så viktigt för många enklare arbetsuppgifter. Samtidigt kan man invända att sådana jobb åtminstone i USA ger så låg lön att det inte ens går att överleva på två heltidsjobb.

En femte del i Richard Mollicas integrerade holistiska behandlingsmetod mot flyktingars PTSD är att andliga behov behöver tillfredsställas. Den som är religiös bör få hjälp in i en församling, anser Richard Mollica. Annars kan man pröva mindfulness, yoga och meditation. Om posttraumatiskt stressyndrom inte behandlas kommer personen senare bli sjuk i annat också.

Bortsett från lidandet som själva PTSD:n orsakar, ökar risken också kraftigt för att insjukna i diabetes, hjärtsjukdom och stroke inom 20 år.

Men Richard Mollica menar att 80 procent blir betydligt bättre med den integrerade holistiska behandlingen även om de flesta har kvar en del symptom. Det har hans forskargrupp visat i en stor studie som snart ska publiceras. De PTSD-drabbade flyktingarna sover bättre om natten, är gladare och vardagslivet fungerar lättare efter mellan ett till tre års terapi.

Patienterna behandlas med flera olika metoder beroende på vad som verkar fungera bäst för varje individ. Det kan vara meditation, akupunktur och qi gong för att nå avslappning.

De flesta får även ögonrörelseterapi, så kallad EMDR, en metod där patienten följer terapeutens hand som svänger snabbt fram och tillbaka framför ansiktet för att utlösa snabba ögonrörelser. Patienten får samtidigt berätta om sina traumatiska upplevelser tills de inte längre väcker ångest.

Andra får KBT, kognitiv beteendeterapi, även om Mollica är skeptisk mot metoden att lära sig tänka om kring sina PTSD-reaktioner, eftersom den kan verka abstrakt för många. Psykodynamisk terapi med rötter i Freuds lära som flitigt används inom svensk PTSD-behandling, är han också kritisk till.

Psykodynamiskt skolade terapeuter brukar vara skickliga lyssnare, men det finns risker med metoden, anser Mollica, nämligen att terapeuten hänger sig kvar allt för mycket vid de svåraste minnena som framkallar mest ångest vilket kan skada patienten.

Mediciner då, undrar jag. Jo då, vissa patienter behöver psykofarmaka, men Mollica tycker att svensk psykvård tar till piller allt för ofta för de här patienterna.

Professor Richard Mollicas traumagrupp vid Harvard har hittills behandlat 12 000 flyktingpatienter med PTSD. Från början kom de från Röda khmerernas skräckvälde i Kambodja, men numera är det Islamiska statens offer från Irak och Syrien som söker hjälp hos Richard Mollica och hans kollegor.

Den brutala behandling som flyktingar utsatts för av Islamiska staten är det värsta jag har hört om under mina 35 år, säger Richard Mollica.

Han träffar runt 25 patienter i veckan, och det känns ibland tungt och deppigt att höra om grym tortyr, barn som kidnappats, släktingar som dödats, våldtäkter. Men han får också kraft när han ser att behandlingen hjälper.

Det går inte att glömma de här traumatiska händelserna, men det går att lära sig leva med de mörka minnena så att de inte blir förlamande, så att man kan ta hand om sin familj, jobba och vara till nytta för samhället, säger Richard Mollica innan vi skiljs åt i Boston.

På New York University School of Medicine har man visat att vietnamveteraner kan ha posttraumatiskt stressyndrom 45 år efter kriget och att ingen behandling hjälpt dem. PTSD-experten, professor Arieh Shalev, här har precis publicerat en ny studie med patienter som varit med om en bilolycka, rån eller ett terrorattentat i Israel. Där var det 30 procent som inte blev hjälpta av terapi.

Arieh Shalev anser att det är dags att tänka om kring de här obotbara patienterna. Har de inte blivit bättre efter några månaders terapisessioner så kanske de åtminstone kan få rehabilitering. Att minska symptom som sömnstörningar med hjälp av avslappningsteknik och självhypnos till exempel.

Ett annat exempel är en butiksägare i Jerusalem som bevittnat ett terrorattentat och som fick PTSD-attacker av höga billjud från gatan så att han inte kunde jobba. Här blev bullersläckande hörlurar en räddning så att han kunde fortsätta sin verksamhet trots trauma.

Just nu pågår ett forskningsprojekt vid Röda korsets högskola i Stockholm kring hur många flyktingar som lider av PTSD i Sverige och vilka faktorer som hjälper eller stjälper möjligheten att tillfriskna.

Forskarna har skickat ut en enkät till 4000 syriska flyktingar och resultatet blir klart senare i år. Men vissa slutsatser kan man redan dra, enligt forskaren Andreas Malm som är psykolog vid Röda Korsets behandlingscenter i Malmö för krigsskadade och torterade samt doktorand vid Karolinska institutet.

– Vi tycker att vi kan se vissa skillnader där det många gånger är svårare att få till en traumabehandling med asylsökande än med personer med uppehållstillstånd, säger han.

Den föreslagna lagändringen som riksdagen ska rösta om i juni innebär att asylsökande bara ska få tillfälliga uppehållstillstånd och inte ha samma möjlighet att återförenas med sin familj. Det kommer med största sannolikhet att försvåra PTSD-behandlingen, enligt Andreas Malm och hans kollegor på Röda korsets högskola med stöd av tidigare forskning.

– Jag kan, utifrån den kliniska praktiken, säga att det är troligt att det här kommer att få negativa konsekvenser för personers möjlighet att återhämta sig efter svåra trauman. Vi vet att det är otroligt viktigt för personer att få hit sina familjer så snart som möjligt så att oron för familjerna kan minska. Och också att kunna känna sig säker på att man får stanna i Sverige, och inte återsändas till förföljelse och eventuellt nya trauman i form av krigsupplevelser eller tortyr.

Forskning visar att de allra flesta flyktingar varit med om trauman som de flytt ifrån och under själva flykten i gummibåtar över Medelhavet, i läger och på vägen genom taggtråd och gränsposteringar. Men exakt hur många som utvecklat posttraumatiskt stressyndrom är osäkert.

En vetenskaplig undersökning bland syrier i ett turkiskt flyktingläger visade att var tredje person var drabbad. Stora sammanvägda studier tyder på att ungefär var tionde vuxen flykting har PTSD, lågt räknat.

Förra året var 124 000 personer över 18 år när de sökte asyl eller fick uppehållstillstånd i Sverige. Sannolikt är det alltså minst 12 000 flyktingar bara förra året med PTSD som behöver vård. Men bara var fjärde kunde få behandling, eftersom antalet platser på specialistmottagningarna är så få. 

– På de specialiserade behandlingscenter som finns kommer det inte finnas möjlighet att erbjuda alla de personer som kommer till Sverige, och som eventuellt lider av PTSD-problematik, behandling så som det ser ut idag. Väntetiden kan vara ett år för behandling på ett av Röda korsets center. Det är förstås en väldigt lång väntan, säger Andreas Malm.

Han tror att det blir svårt att bygga ut specialistvården för alla med PTSD så även vårdcentralerna måste kunna erbjuda psykologhjälp för den här gruppen. Han delar också Richard Mollicas bild att det är viktigt att träffa samma läkare varje gång man söker vård, ofta för kroppsliga symptom som ont i huvudet eller ryggen.

– Våra remisser kommer ofta från primärvården och då tänker jag mig att det verkligen ligger någonting i det som Mollica säger att det behöver finnas ett förtroende mellan behandlare och patient, för att patienten ska kunna berätta om sina traumaupplevelser. Det behöver också finnas en vilja hos behandlare att fråga om de här upplevelserna. Det tänker jag mig är någonting som ibland förekommer att man inte vill riktigt fråga om traumaupplevelser relaterade till krig och tortyr för att man inte riktigt vet vilken typ av reaktioner man får om man gör det.

För Salah Haghgo som lider av PTSD efter omfattande tortyr i Iran på 1980-talet, tog det tolv år i Sverige innan han förstod att han kunde få hjälp med sina mardrömmar och flashbacks. Två års tuff terapi har gjort honom starkare. Idag har har en egen familj med småbarn, och jobbar med att hjälpa långtidsarbetslösa till nytt jobb.

– De människor som kom till Sverige förra året, 163 000 med jättemycket trauma i bagaget, kom inte från Gran Canaria direkt. De behöver den professionella hjälpen som Röda korset eller landstinget kan ge. Det behövde jag, och kunde de göra detta i början kanske jag inte hade behövt lida under många år?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".