Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...

Hela programmet i tex: Könsstympning minskar i världen

Publicerat fredag 24 november kl 12.04
Kvinnlig könsstympning minskar globalt
(19 min)
14 åriga Mouna i Djibouti slipper omskärelse. Aicha har slutat omskära.
1 av 5
14 åriga Mouna i Djibouti slipper omskärelse. Aicha har slutat omskära, men visar rakbladen hon använde. Foto: Johan Bergendorff / SR
Fathia Omar Hassan
2 av 5
Fathia Omar Hassan leder FNs barnfond Unicefs projekt att minska könsstympning i Djibouti. Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio
Aden Ibrahimi sitter på en plaststol
3 av 5
Imamen Aden Ibrahimi råder mammor att inte låta könsstympa sina döttrar för hälsans skull, att de ska få lyckliga äktenskap och för att Allah skapat människan fulländad. Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio
Fardoussa Abdillahi Hassan
4 av 5
Forskaren Fardoussa Abdillahi Hassan vid Djiboutis universitet håller på att skriva en doktorsavhandling om hur man effektivast ska övertyga folk att snabbt sluta skära i döttrarnas underliv. Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio
Birgitta Essén i radiostudio
5 av 5
---ÖVR: (Bilder) Professor Birgitta Essén anser att bilden att alla omskurna kvinnor får ett dåligt sexliv är felaktig, men välkomnar att sedvänjan överges av allt fler, drivet bla av migration. Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio

Varje år blir mer än två miljoner flickor i världen omskurna eller könsstympade. Totalt beräknas 200 miljoner kvinnor ha genomgått ingreppet, men traditionen minskar sakta och nu vill forskare hitta sätt att skynda på processen.

Traditionen kan innebära allt från ett mer symboliskt stick i klitoris till att  både klitoris och blygdläppar skärs bort med ett rakblad och slidan sys igen, så kallad faraonisk omskärelse. Tanken är att bevara flickans oskuld så att hon blir attraktiv på äktenskapsmarknaden och på brölloppsnatten förväntas brudgummen ta en kniv och snitta upp sin brud.

I afrikanska länder som Somalia, Egypten, Mali, Sierra Leone och Sudan där utsätts nästan alla flickor för någon form av omskärelse. Likadant är det i Djibouti, dit jag som radions globala hälskorrespondent åkte häromveckan. Följ med dit här i Vetandets Värld i Sveriges Radio P1. Det lilla landet intill Afrikas horn ligger inklämt mellan Somalia, Etiopien och Eritrea. Och något håller på att hända i Djibouti efter 30 års kamp från lokala kvinnogrupper och FN-organisationer.

– Först delar man på rakbladet så här berättar Aicha Shareh, en niobarnsmamma i 60-årsåldern klädd i rosa kaftan och huvudduk och glasögon som jag träffar i ett fattigt område som heter Balbala utanför huvudstan i Djibouti.

Flickan som ska könsstympas går oftast i lågstadiet men ibland i mellan- eller högstadiet. Först får hon sina ben bundna till varsin kvinna som sen håller henne fast fortsätter Aicha. Efter det tar man den ena halvan av rakbladet och skär av flickans klitoris. Med den andra halvan skär man av henne blygdläppar, de inre och de yttre.

– Det är mamman som bestämmer hur mycket som ska skäras bort, säger Aicha. Ibland är hon inte nöjd utan kommer tillbaka efter en vecka och vill att mer ska försvinna.

Såren smörjs in med en örtsalva som heter malmala och om mamman vill det så kan också hela slidan sys ihop så att det bara är ett litet hål kvar som hon kan kissa ur säger Aicha.

Det är svårt att höra hennes berättelse. Jag kommer att tänka på de otäcka scenerna i filmen En blomma i Afrikas öken som bygger på superfotomodellen utt varris diri Waris Dirie självbiografi om uppväxten i Somalia och hur det var att bli omskuren som femåring.

– Hur reagerar flickorna undrar jag svagt och med en klump i halsen.
– De skriker och gråter, berättar Aicha.

Någon bedövning får de inte, kanske en tablett med paracetamol efteråt.

– Att göra de så illa har alltid berört mig djupt, fortsätter Aicha, men det här är ett jobb som ger 150 kronor per flicka och min man är arbetslös så jag måste kunna försörja våra barn. Och så är det tradition.

När flickorna blivit större har de ofta kommit fram till Aicha och klandrat henne för hur ont de har när de har mens som ska ut genom det lilla ihopsydda hålet. För att inte tala om när de ska överlämnas till en man och sprättas upp under bröllopsnatten, eller när de ska föda barn. En del flickor blöder ihjäl under ingreppet. Eller får livshotande infektioner eftersom det görs osterilt hemma för det mesta.

Men något håller på att hända i Djibouti. För 15 år sedan utsattes så gott som samtliga flickor i landet för könsstympning i någon form. Nu är siffran nere på knappt åtta av tio enligt Unicef. Det verkar vara ett enträget arbete både av kvinnorörelsen i Djibouti och FN och hjälporganisationer som nu börjar bära frukt.

Aicha, niobarnsmamman som könsstympat så många flickor att hon tappat räkningen, hon slutade för två år sedan. Hon fick ett mikrolån av byrådet och kunde öppna en kiosk istället som nu försörjer familjen. Nu deltar hon i arbetet att få fler att sluta med den gamla traditionen som sannolikt stammar från faraonisk tid och av hennes egna fyra döttrar är det bara de två äldsta som hon könsstympat.

– Och hur ska de göra med sina egna döttrar undrar jag?
– De säger att de också kommer att omskära sina döttrar för att straffa mig för den svåra prövning de har fått gå igenom, säger Aicha sorgset.

Hon försöker nu övertyga kvinnor i Balbala att inte begå samma misstag. Ett argument är att hon själv märkt att äktenskapen oftare blir olyckliga för omskurna kvinnor som saknar klitoris eftersom de inte njuter av sex med sina män

Bredvid Aicha i kvarterets lilla samlingssal vars väggar är täckta av vackra mönstrade sidentyger i rött och brunt och guld, sitter den unge Imamen Aden Ibrahimi på en vit plaststol. Han har svart mustach och stubbat hår och är klädd i beige kaftan med vävda kantband. Aden får ofta frågan av oroliga mammor hur de ska göra med sina döttrar?

Imamen Aden förklarar att könsstympning inte omnämns i Koranen men att det finns verser i Sunna, levnadsregler och yttranden från Mohammeds tid som kan tolkas som ett påbud att omskära inte bara pojkar utan också flickor och att det finns en åsiktsskillnad inom islam där vissa muslimska ledare anser att det är fel, traditionen förekommer inte alls i till exempel Saudiarabien, medan andra anser att det är rätt.

Själv råder han mammor att inte låta göra ingreppet på döttrarna. Dels för att det skadar flickornas hälsa och orsakar dem psykiskt lidande, dels att det förändrar en kropp som redan Gud skapat fulländad anser han.

Aden är själv gift med en kvinna som blivit könsstympad. Hans fru är trött efter dagens hushållsarbete och somnar snabbt och Aden säger att han är avundsjuk på sina vänner vars fruar är oskurna.

– De icke omskurna kvinnorna verkar njuta av sex, konstaterar Aden.

Det anser han är ytterligare en orsak att låta bli könsstympning av kvinnor, för det leder till fler skilsmässor, misstänker han. Aicha nickar instämmande. Men ämnet är svårt att tala öppet om, det är tabu för de flesta Djiboutier.

Båda tror att traditionen i Djibouti skulle kunna stoppas inom en generation, om bara männen också engagerade sig, det är ju för deras skull ingreppet sägs göras. För att de ska vara säkra på att gifta sig med en oskuld utan lust att ha sex med en annan man. Problemet är bara att fruarna inte har lust att ha sex med sin egen man heller.

Fathia Omar Hassan leder FNs barnfond Unicefs projekt att minska könsstympning i Djibouti.

– Det är ett brott mot mänskligheten och leder till ett svårt liv för flickorna, anser Fathia som talar av egen erfarenhet.

Hennes mormor såg till att hon blev könsstympad under en semester i Somalia när hon var sju år, mot föräldrarnas vilja.

Unicef har stött projektet i Balbala i mer än 10 år nu och det har sakta börjat ge resultat anser Fathia. Men det är inte direkt inriktat mot könsstympning, då slår det bara tillbaka när människor känner att vi ifrågasätter deras kultur, berättar Fathia.

Istället inriktar Unicef sig mot mänskliga rättigheter, att varje barn har rätt att få en födelseattest, vilken mat som är bäst för familjen, flickors behov av utbildning, risken med barnmisshandel och barnbrudar. Och ord som att man för en kamp mot könsstympning har bytts ut mot att man vill främja att traditionen överges.

Det viktigaste enligt Fathia Omar Hassan är att förmå föräldrar att officiellt lova inför sina grannar att de inte ska könsstympa sina döttrar och sedan se till att de håller det. För om det blir känt att många övergett traditionen så kommer fler att hänga på och när man fått fler än hälften i ett samhälle att ändra inställning så går det fort för då har majoriteten bytts till en minoritet, anser Fathia Omar Hassan.

Det är förbjudet sedan flera år att låta omskära sin dotter, men ingen döms och polisen tar inte anmälningar på allvar. Därför vill Unicef nu istället pröva någon sorts bystraff i Balbala mot de som bryter mot vad de lovat.

En av de som lovat inte låta omskära sina döttrar är Namaa Houssein. Hon har hört att flickor som inte är könsstympade får ett bättre liv och så är hon rädd att bryta mot lagen. Dottern Mouna som är 14 är stolt och glad att hennes mamma valt att låta henne slippa, men hon har inte vågat berätta för sina klasskompisar. Grannflickor som vet om det brukar ibland reta henne och säga att hon inte är ren när hon har sin klitoris i behåll och att hon inte får be.

– En risk är att allt fler föräldrar nu övertalar vårdpersonal att utföra ingreppet för att minska infektionsrisken med osterila rakblad hemma i händerna på gummor med dålig syn, säger Fathia Omar Hassan.

Unicef jobbar aktivt med att påverka barnmorskor, liksom imamer som Aden. Dessutom får nu Fathia hjälp av forskaren Fardoussa Abdillahi Hassan vid Djiboutis universitet som skriver på en doktorsavhandling i kommunikationsvetenskap om hur man effektivast ska övertyga folk att snabbt sluta skära i döttrarnas underliv. Hon har precis påbörjat sina studier så några färdiga svar har hon inte.

Fardoussa Abdillahi Hassan är dock säker på att radio och TV-reklam och storbildstavlor på stan är effektiva kanaler. Det gäller bara att utforma budskapet så att folk tar det till sig och inte ser det som ett angrepp mot deras kultur, konstaterar hon.

I fotomodellen Waris Diries självbiografiska film En blomma i Afrikas öken, spelades scenerna när hon blev omskuren som barn av en liten djiboutisk flicka, Safa Idriss Nour. Föräldrarna skrev ett kontrakt att inte låta omskära Safa mot att familjen fick sina vårdkostnader betalda under hennes uppväxt.

Men pressen från grannarna blev allt starkare, så Waris Dirie tog med sig Safas pappa till Europa så att han skulle få se med egna ögon hur vuxna kvinnor som blivit könsstympade mådde och försökte operera sig för att få tillbaka ett mer fungerande kön. Det blev en vändpunkt som gjorde Safas pappa till en hängiven aktivist i Waris Diries kamp mot könsstympning. 

***

Nu säger jag välkommen till Birgitta Essén som är professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård vid Uppsala Universitet och som forskar om kvinnor i Sverige som är omskurna, eller ska man säga könsstympade, vad föredrar du?

– När jag undervisar eller möter patienter så använder jag ordet omskärelse för det är det ordet som grupperna som tillämpar traditionen själva använder. I lagtexter i Sverige så har man valt att använda ordet könsstympning, säger Birgitta Essén.

--För grupper som har traditionen kan känna sig stötta av att man använder ett ord som stympning?

– Ja precis, svarar Birgitta Essén.

Könsstympning har enligt Unicefs statistik minskat i de länder där traditionen förekommer med 13 procentenheter under 30 år. Nu är det drygt var tredje flicka i de här 30 länderna som blir omskuren, med som sagt det är ett snitt, i vissa länder är det fortfarande väldigt höga procenttal. Waris Diries önskan här om att stoppa könsstympning omedelbart globalt, hur realistisk är den Birgitta Essen?

– Ja det är ju tyvärr orealistiskt, men som det här reportaget visar så finns det ju olika projekt som ändrar praktiken så att folk tar avstånd från sedvänjan. Man måste titta på hur det ser ut i den här byn eller den här delen av landet och hur ser det ut i ett annat land. Det finns ingen standardmetod som är utvärderad för alla.

Görs det tillräckligt i världen idag för att minska könsstympning?

– Svaret på den frågan är ju alltid att nej det görs inte tillräckligt (skratt), men det som är intressant som vi ser med vår forskning både i Sverige och i låginkomstländer är att rörligheten med migration och inte bara att folk lämnar Afrika eller Mellanöstern och kommer till västvärlden utan att folk återvänder också. Jag tror att det har en effekt att personer som vuxit upp eller bott en längre tid i väst och sett att sedvänjan inte behövs. Flickor av somaliskt ursprung kan växa upp och bli respektabla muslimer och bli "godkända" på äktenskapsmarknaden utan ingreppet, förklarar Birgitta Essén.

– Kommer migrationen vara en påskyndande faktor?
– Det är absolut en slutsats från vår forskning, anser Birgitta Essén.

– I reportaget lyfts också sämre sex och minskad förmåga till orgasm för kvinnor som en viktig faktor för att få folk att ändra inställning till omskärelse, vad tror du om det argumentet?

– Sexualitet är en komplex fråga och Sara Johnsdotter som är årofessor i antroplogi vid Malmö högskola och jag har gjort en studio där vi förstår att hur man upplever sex beror på vad man vet. Vi intervjuade vuxna gifta somaliska kvinnor som hade bott lång tid i Sverige liksom unga ogifta somaliska kvinnor varav en del inte var omskurna eller hade sexdebuterat. De äldre omskurna kvinnorna förmedlade till vår förvåning en positiv bild utav sex och kunde beskriva sexuell njutning. De hade också dagar när det inte var bra men sammanfattningsvis ett fint sexuellt samliv. Medan de unga ogifta icke omskurna somaliska kvinnorna de förmedlade en negativ bild av omskurna kvinnor och av sig själva och deras framtida förmåga av att njuta av sex, säger Birgitta Essén.

– Så att ha fått delar av klitoris bortskuren, det kanske inte omöjliggör en orgasm eller ett bra sexliv, men bilden av att man inte kan få orgasm om man är omskuren kan kanske påverka sexlivet mer negativt?

– Precis och att vi i Sverige inte ska vara med och tillskriva de unga icke omskurna kvinnorna en sämre sexuell hälsa på gruppnivå på förhand utan man får möta varje individ och se vad de har för besvär eller inte och hur de ser ut i underlivet. För så många kvinnor som jag har träffat sedan början av 90-talet så har jag kunnat känna klitoris i mina undersökningar på så många att jag drar slutsatsen att hur obehaglig den här sedvänjan än är så tror jag inte att man tar bort så mycket av klitoris som det påstås i den vetenskapliga litteraturen, enligt Birgitta Essén.

Enligt en kartläggning från Socialstyrelsen 2015 kan 38 000 flickor och kvinnor i Sverige vara könsstympade, men andra uppskattningar tyder på att det kan handla om betydligt fler. Hur stor är risken idag för flickor i Sverige att bli omskurna under semester på till exempel Afrikas horn?

– De risker vi kan se att det är risk för det är just de grupper du säger, där man åker på utomlands och träffar släktingar som inte har gjort den här omvärderingsprocessen ännu eller än större risk om man skickar iväg barn att studera under längre perioder vilket är en trend. Lämna svenska skolor och placeras kanske i Kenya eller andra länder och då är barnen mer oskyddade. Annars har vi visat att det oerhörda arbetet som pågått i Sverige mot omskärelse med upplysning och lagstiftning och fortbildning har gett en fin effekt. På varje kvinno- och barnklinik i Sverige så finns det alltid någon som kan det här området mer eller mindre eller vet vem man ska kontakta, avslutar Birgitta Essén professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård vid Uppsala Universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".