Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

Populär vaccinering, DNA-analys av Linnéväxter, tre gener för hundens päls

Publicerat fredag 28 augusti 2009 kl 13.55
1 av 3
Lotta Lantz med Diva, Susanne Björnerberg med Higgins och Fröja, och professorn i komparativ genomik Kerstin Lindblad-Toh.
2 av 3
Krollilja, en av de växter som finns på Linnés Hammarby
3 av 3

Sju av tio vill vaccinera sig mot svininfluensan. Infektionsprofessorn Sven Britton berättar hur mötet med en ung man som plötsligt insjuknade i svår A H1N1 fick honom att svänga från en skeptiskt inställning till massvaccinering, till att stödja tanken. Växterna på Linnés Hammarby ska DNA-analyseras för att fastställa om det var just dem Linné studerade. Lång, kort eller krullig? Strukturen på en hunds päls avgörs nästan helt av bara tre gener.

Sju av tio svenskar vill bli vaccinerade mot influensan A H1N1.

Infektionsläkaren, tidigare professorn vid Karolinska Institutet Sven Britton, var tidigare skeptisk mot att massvaccinera alla svenskar mot den nya influensan. Men efter att ha haft den svårt sjuke man som vårdats i Gävle som patient har han bytt uppfattning.

– Han fick en våldsamt svår andnöd som inte kunde bemästras vare sig med läkemedel eller med de resurser för assisterad andning som man har på ett stort sjukhus. Det var en skakande upplevelse även för mig som sett så mycket och arbetat i många delar av världen, säger han.

Alla har väl hört rådet att man ska vara noga med handtvätt för att hindra att den nya influensan H1N1 sprids. Men om man gör det på en toalett med handtork – ska man använda den eller låta bli? Peter Alestig har träffat Kerstin Mannerquist, hygiensjuksköterska på Smittskyddsinstitutet, för att utröna om handtorken är en smittspridare som det ibland hävdas.

DNA-teknik kan nu komma att användas för att lösa en gåta från Carl von Linnés tid: Är de växter som idag finns vid gården Linnés Hammarby är samma växter som de som Linné själv studerade och skrev om? Visar det sig vara samma växter kan det kanske öka chanserna för botanikerns gård utanför Uppsala att bli klassad som världsarv. Vi träffar Katarina Andreasen, som är docent i systematisk biologi vid Uppsala universitet och som leder DNA-projektet, och Uppsalabiologen Mariette Manktelow.

Strukturen på en hunds päls bestäms nästan helt och hållet av bara tre gener i hundens arvsmassa. Det har amerikanska forskare kommit fram till efter att ha analyserat generna hos 1000 hundar av 80 olika raser. Vi träffade genomikprofessorn Kerstin Lindblad Toh, hundmattarna Lotta Lantz och Susanne Björnerfeldt och deras hundar i en skog i Uppsala för att prata om hundpäls och hundgener – och även lite om mänskliga sjukdomsgener.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".