Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...
veckomagasinet

Spår av vår okända släkting

Publicerat fredag 26 mars 2010 kl 11.42
1 av 3
2 av 3
Fler stjärnor med ESOs nya specialbyggda filter. Foto: ESO/M. Hayes
3 av 3
Arkeologisk konferens i Denisova-grottan.

En hittills okänd människosläkting levde i Sibirien för 40 000 år sedan – samtida med både oss och Neandertalarna.

Flickor med störningar som Aspbergers syndrom har svårt att få rätt diagnos inom psykiatrin, enligt en ny avhandling. Hur långt har kunskaperna om flickors speciella Aspberger-symptom nått ut? undrar vi.

Och så talar vi om astronomernas nya upptäckt att man genom att titta på andra ljusvåglängder från universum kan hitta tio gånger så många galaxer som förut...

I en grotta i Sibirien har benrester hittat som visat sig härröra från en hittills okänd människosläkting. För bara 40 000 år sen levde den där, samtidigt som våra homo sapiens-förfäder strövade omkring på kontinenten och medan Neanderthalarna ännu fanns kvar. Den nya människotypen kan ha varit en egen art men docent Lars Werdelin vid Naturhistoriska Riksmuseet som vi talar med tror snarare att det är en ovanligt sen variant av Homo Heidelbergensis.

Hittills har inte kärn-DNA analyserats utan bara DNA från mitokondrier, cellens små energiproducenter som ligger utanför kärnan. Svante Pääbo vid Max Planck-institutet i Leipzig som gjort analysen ser fram emot att få undersöka också kärn-DNA för att komma sanningen närmare.

Flickor med autismspektrumstörning, till exempel Aspbergers syndrom, känns inte igen av vården. De kan ha stora problem att klara av relationer med andra men få fel diagnos eller ingen diagnos alls – eftersom deras symptom kan se annorlunda ut än pojkars. Den här bilden ger barnpsykiatern och överläkaren Svenny Kopp i sin doktorsavhandling. Hon har i elva år forskat på flickor med autsimspektrumstörning, som Aspergers Syndrom och Högfungerande autism.

Avhandlingen läggs fram senare i år, men resultaten presenterades vid en konferens i Stockholm i torsdags som uppmärksammade Världsautismdagen. I Vetandets värld i onsdags hörde vi Svenny Kopp tala om sina resultat. Idag träffar vi barnpsykiatern Henrik Pelling vid Akademiska sjukhuset i Uppsala som ger sin bild av hur långt psykiatrin kommit när det gäller att känna igen tillstånden också hos flickor. Nedan hittar du en lite längre intervju med honom än den som fanns i programmet.

Vetandets värld onsdag 24 mars:

Länkar:




Universum
består av tio gånger så många stjärnor som vi hittills sett, fick vi höra i veckan. Astronomer vid det mycket stora teleskopet Very Large Telescope har hittat ett nytt sätt att spana ut i rymden, och upptäckt att man med den vanliga metoden missar 90 procent av galaxerna. Göran Östlin, professor i astronomi vid Stockholms universitet, berättar att det här har betydelse när man vill förstå vad som skedde när universum en gång tog form.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".