Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

Ny musik som sex för hjärnan

Publicerat fredag 12 april 2013 kl 13.35
Hjärnans reaktion på ny musik
(4:46 min)
Forskaren Valorie N Salimpoor, som lett studien. Bild: Peter Finnie och Ben Beheshti

När vi hör ny okänd musik som vi gillar aktiveras hjärnans belöningssystem, som också får oss att njuta av god mat och sex.

Den här musiken kommer från en ny forskningsstudie i Kanada. Om du tyckte om den, och vill höra mer, så har de urgamla belöningsområdena i din hjärna aktiverats. Samma områden som har med grundläggande överlevnad och reproduktion att göra. Det vill säga mat och sex.

Det finns mycket forskning om hur vi upplever musik. Men de kanadensiska forskarna ville veta hur vi reagerar första gången vi hör ett musikstycke. De lät försökspersoner lyssna på snuttar av musik de aldrig hört förut, bland annat den vi just hörde. När någon gillade musiken kunde han eller hon betala, med sina egna pengar, för att få höra mer, precis som i program som iTunes. Priserna var 99 cent, 1,29 eller 2 dollar.

Med hjälp av en hjärnkamera kunde forskarna se att när någon tyckte om musiken aktiverades hjärnans belöningsområden. Och ju mer personen var villig att betala för en låt, desto större var aktiviteten i belöningssystemen.

Musik har evolutionärt syfte

Fredrik Ullén är professor i kognitiv neurovetenskap på Karolinska institutet, och dessutom pianist, och forskar själv om hjärnan och inlärning av musik. Han menar att det här visar att musik är något mycket viktigt för vår utveckling som art.

- Det som är grundvetenskapligt spännande tycker jag är att man kan se hur belöningssystemen, som annars kopplas till ganska basala beteenden som har med överlevnad att göra, hur de också används när vi ägnar oss åt kulturella aktiviteter, som i det här fallet när vi lyssnar på musik, som är en helt abstrakt sak. Det är slående hur mycket tid människor lägger på musik, hur mycket vi investerar i detta, hur mycket energi. Här kan man se att det alltså är kopplat till väldigt basala hjärnmekanismer. Det tycker jag stöder tanken att musik faktiskt har ett evolutionärt syfte. Det är inte bara en biprodukt, tror jag, av vårt psyke, säger han.

Belöningssystemen är evolutionärt gamla, och finns hos alla ryggradsdjur. Men så vitt vi vet är det bara vi människor som uppskattar musik. I studien, som publiceras i dagens nummer av tidskriften Science, såg forskarna också att belöningssytemen börjar samspela mer med andra, mer avancerade, områden i hjärnan när vi hör musik vi tycker om. Områden som har med hörsel, mönsterigenkänning och talförståelse att göra. Forskarna menar att vår förmåga att njuta av musik är ett resultat av komplexiteten i den mänskliga hjärnan.

Objektivt mått på musiksmak

Musik finns i alla kulturer, och har utvecklats parallellt och oberoende på olika håll, och är för många något av det allra viktigaste i livet. Musiken verkar verkligen vara något grundläggande för den mänskliga naturen, trots att den inte ger något mer konkret än ett minne av en upplevelse. Men olika kulturer har olika musik, och vilken musik vi njuter av är i högsta grad individuellt. Och går det verkligen att mäta hur mycket vi tycker om musik? Fredrik Ullén tycker att forskarna bakom studien har hittat ett bra mått.

- Ju mer de var villiga att betala för de här styckena, desto högre var aktiviteten. De hade ett ganska krasst mått på vilken musik vi gillar, men samtidigt ett objektivt mått. Det kan jag tycka är en styrka i studien, att man inte tittar på någon slags subjektiva omdömen, utan faktiskt hur många dollar man var villig att lägga på den här låten, säger han.

Men hur snabbt reagerar vi på musik? Många av oss upplever nog att det kan ta några genomlyssningar innan vi vet att vi tycker om en låt.

- Det är både sant och inte sant. Man har också sett att människor är ganska snabba på att känna: tycker jag om den här musiken eller inte? Sådana omdömen kan komma på några sekunder. Samtidigt är det absolut så att en av de viktigaste faktorerna bakom vad vi gillar och inte gillar är hur bekanta vi är med stycket, säger Fredrik Ullén.

På vår hemsida finns en länk till en sida där kan ni höra mer av musiken som användes i studien, hur många gånger ni vill, och alldeles gratis.

Referens: Valorie N. Salimpoor et al. "Interactions Between the Nucleus Accumbens and Auditory Cortices Predict Music Reward Value" Science 12 April 2013

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".