Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

"Psykiatriska diagnoser är inte huggna i sten"

Publicerat fredag 10 januari 2014 kl 15.57
Psykiatriska diagnoser
(3:58 min)

Knappt hade det gamla året festats ut förrän det nya årets första vetenskapsbaserade gräl tog plats i svensk massmedia.

Det började med en brandfackla kastad i form av en DN-kolumn om diagnosen adhd. Men frågan det handlar om är långt ifrån ny. Psykiatriska diagnoser med tillhörande medicinering är föremål för en återkommande infekterad debatt där kontrahenterna ömsom beskyller varandra för att gå en profithungrig läkemedelsindustris ärenden, ömsom för att vara snärjda av scientologirörelsens irrläror. Och båda anklagelserna äger nog dessvärre ibland sin relevans.

Det här är sorgligt av två skäl. Först och främst eftersom det är människor som på olika sätt har det svårt som drabbas ytterligare av att hamna mitt i ett skyttegravskrig. Men också för att det hindrar den verkliga vetenskapliga diskussionen att komma fram. Det obehagliga grälet skymmer så att säga den intressanta kontroversen.

Psykiatriska diagnoser är inte huggna i sten. Tvärtom är de i högsta grad rörliga och faktiskt framröstade i återkommande förhandlingar mellan psykiatriska experter -  nu senast i den stora omgörningen av den ledande psykiatrihandboken DSM som kom ut i en ny version förra året. Denna gång åkte asperger ut som egen diagnos medan olika nya typer av beroendetillstånd åkte in i handboken.

Att det går till så beror på att psykiaktriska diagnoser inte definieras utifrån något specifikt fysiologiskt tillstånd, diagnosticeringen handlar inte om något slags hjärnröntgen där läkarna kan se vad som är fel. Istället definieras varje psykiatrisk diagnos av en lista med olika kriterier - koncentrationssvårigheter är ett sådant kriterium när det gäller adhd, perioder av nedstämdhet är ett som finns på listan för bipolär sjukdom.

Den som uppfyller tillräckligt många av de listade kriterierna får sagda diagnos av läkarna. Det finns alltså inga tydliga gränser, varken mellan de olika diagnoserna eller mellan sjukt och normalt. Och diagnoserna säger egentligen ingenting om vad som faktiskt orsakar problemen. Därför skulle det vi kallar adhd, schizofreni eller bipolaritet mycket väl kunna ha olika orsaker hos olika människor. Medicinering och andra behandlingar måste mycket riktigt provas ut individuellt. Poängen med diagnoser är att läkare ska kunna lära sig av varandra, att patienter med likartade symtom kan grupperas och jämföras.  Och för att ett läkemedelsbolag överhuvudtaget ska få testa, och sedan sälja, en medicin så måste det finnas en diagnos att testa den mot. Så visst finns också ett starkt vinstintresse bakom varje psykiatrisk diagnos.

De psykiatriska diagnoserna är under ständig vetenskaplig diskussion och möter ofta kritik. Inte minst från hjärnforskare som vill se en omgörning av diagnoserna så att de baseras på kända tillstånd i hjärnan. Problemet där är att hjärnforskningen ännu inte hunnit tillräckligt långt. Och från sociolog- och psykologhåll varnas istället för en överdiagnosticering där individuella psykiatriska diagnoser skymmer sikten för omgivningens roll i de problem som individen upplever.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".