Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

Homo erectus ingen konstnär

Publicerat fredag 5 december 2014 kl 14.00
Lättviktig forskning i tunga tidskrifter
(7:25 min)
Musselfossil med det inristade mönstret hittades på Java. Foto: Wim Lustenhouwer, VU University Amsterdam
Musselfossil med det inristade mönstret hittades på Java. Foto: Wim Lustenhouwer, VU University Amsterdam

I veckan rapporterade vi om sensationella forskningsresultat som handlade om inristningar av geometriska mönster i ett musselskal, som är hittade på ön Java i Indonesien. Insristningarna ser ut som ett stort M och så några mindre streck. De är daterade till en halv miljon år sedan, till en tid då förmänniskan Homo erectus levde på platsen och en forskargrupp drar slutsatsen att inristningarna kan vara gjorda av förmänniskan Homo erectus. Tveksamma slutsatser enligt den svenska forskaren Lars Werdelin, som menar att bevisen är för svaga.

Sensationellt för att de här inristningarna är tre hundra tusen år äldre än tidigare kända inristningar och för att det hittills bara är vår art Homo sapiens som har lämnat efter sig odiskutabla ristningar. Det här skulle vara första kända konstnärliga uttrycket från Homo erectus.

Sammanlagt har forskarna hittat ungeför 150 skal, som tycks ihopsamlade, kanske som föda, men det är bara ett skal som bär spår av vad som kanske är en inristning, och paleontologen Lars Werdelin som är professor på Naturhistoriska riskmuseet är alltså tveksam till de sensationella slutsatserna.

Att Vetenskapradion, trots den svaga bevisningen, ändå ville uppmärksamma den här forskningen som är gjord av ett internationellt forskarlag berodde på att de sensationella uppgifterna publiceras i den ansedda tidskriften Nature.

Nature, tillsammans med tidskriften Science, tillhör några av världens mest prestigefyllda vetenskapstidskrifter. Men detta innebär inte nödvändigtvis att forskningsresultat som publiceras där är av god kvalité, det säger flera forskare vi pratat med, och i det här fallet med Lars Werdelin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".