Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

Spektakulära resultat från nytt teleskop

Publicerat fredag 19 december 2014 kl 14.00
Nästa steg för ALMA-teleskopet
(5:32 min)
Astronomen Sofia Ramstedt vid ett gammalt teleskop i det gamla observatoriet i Uppsala.
Astronomen Sofia Ramstedt vid ett gammalt teleskop i det gamla observatoriet i Uppsala. Foto: Sara Sällström/SR

Förra året invigdes det nya ALMA-teleskopet i Chile och det har gett oss bilder av sådant vi aldrig har kunnat se tidigare. Vid ett betydligt äldre teleskop, det i det gamla observatoriehuset i Uppsala, där ska du nu få träffa astronomen Sofia Ramstedt, som är forskare på Institutionen för fysik och astronomi i Uppsala, och säger att det nu börjar bli dags att ta nästa steg med ALMA.

– Hittills har det varit mycket så att vart man än pekar med ALMA så ser man någonting nytt som man aldrig har sett förut. Någonting nytt och fantastiskt. Medan nu börjar det kanske bli mer och mer dags att förutom att göra fantastiska bilder börja jobba mer med att faktiskt tolka och förstå vad de betyder, säger Sofia Ramstedt, som är forskare på Institutionen för fysik och astronomi på Uppsala universitet.

Den bästa bilden hittills på en planet som föds och som beskrivits som ett jättekliv framåt för att förstå hur planeter bildas. Det är bara ett exempel på de uppmärksammade observationer som kommit från ALMA-teleskopet i Chile efter att det började användas i mindre skala 2011, och sedan invigdes 2013.

Just nu befinner vi oss väldigt långt ifrån den extremt torra Atacamaöknen på 5000 meters höjd där teleskopet ligger. Sofia Ramstedt har låst upp dörren till det gamla observatoriet i ett vinterfuktigt och småkallt Uppsala.

– Här kommer vi då upp till en lucka som är i golvet där teleskopet är. Och den ska bara vara att lyfta upp, säger Sofia Ramstedt.

Högst upp i ett runt tornrum står ett teleskop från slutet av 1800-talet, ett fyra eller fem meter långt rör som är riktat snett upp mot himlen och som man kan kika i som en kikare. Inuti finns glaslinser som förstorar det man vill studera på himlen. Och för att ge en bild av vilka stora möjligheter som det toppmoderna ALMA-teleskopet har gett astronomin jämför Sofia Ramstedt det med vad det här gamla teleskopet kan göra.

– Ja, om man tittar i det här teleskopet på Saturnus till exempel, då ser man säkert att det finns ringar. Man kanske ser det lite suddigt sådär, så man ser en vit eller en ljus blobb och så ser man att den har spritt ut sig lite på mitten, och det är då ringarna. Men med ALMA så har man ju observerat till exempel en storm som är på ytan på Saturnus i hög detalj. Så det är en helt annan upplösning på ALMA. Man kan titta på saker som är mycket, mycket mindre, och i mycket större detalj, säger Sofia Ramstedt.

Såklart har det kommit många nya modernare teleskop efter den typ av teleskop som finns här i observatorieparken i Uppsala

Numera är det ofta någon typ av parabolliknande antenner som kan fånga upp strålning i form av till exempel radiovågor från rymden och ALMA består i själva verket av ett ihopkopplat nätverk av en MASSA sådana här antenner som är utspridda i Atacamaöknen,

En sak som är speciell med det nya ALMA-teleskopet, är att det mäter strålning med våglängder i storleksordningen runt en millimeter. Det är en skillnad från flera andra stora, moderna teleskop som mäter antingen kortare eller längre våglängder, och det är en anledning till att ALMA kan se saker som vi aldrig har sett tidigare.

Efter att vi gått ut från det kyliga teleskop-tornet berättar Sofia Ramstedt att astronomer redan har lärt sig en del från ALMA, trots den korta tid som det har använts.

– Till exempel så har man tittat på Saturnus måne Titan och sett hur den har en atmosfär, och hur den här atmosfären ändras från sommar till vinter. Så man ser förändringarna i årstiderna i atmosfären, och det är ett ganska nytt resultat som har kommit i år med ALMA, säger Sofia Ramstedt.

Och vad kan det säga oss om hur saker fungerar på andra ställen än Jorden?

– Alltså, vi har inte vetat om de här kropparna har en atmosfär överhuvudtaget tidigare. Utan man kanske har trott att det bara är väldigt stora planeter som har atmosfärer. Medan nu kan man se att även de här lite mindre kropparna har en atmosfär även om den är tunn. Så det säger någonting om vilka förhållanden som krävs för att du ska kunna ha liv om man drar det väldigt långt till exempel. Alltså, du måste ju ha en atmosfär på en planet för att det ska finnas liv där. Och när kan du ha en atmosfär och när kan du inte ha det? Ja, det är några steg på vägen dit i alla fall även om det inte är svaret på frågan när har vi liv och var har vi inte liv, säger Sofia Ramstedt.

Och det finns mycket mer som Sofia Ramstedt tror att vi kommer att kunna lära oss i framtiden när fler och fler av de bilder och observationer som ALMA gör börjar analyseras. Hon har precis har varit i Tokyo på en av de första konferenserna om ALMA med runt 300 deltagare, och där hörde hon en paneldiskussion där det till och med talades om ny gyllene ålder för astronomin.

Själv är hon till exempel intresserad av att studera stjärnor som håller på att dö, bland annat för att förstå vad som en gång kommer att hända med vår egen sol. Hon har fått en bild från ALMA på det här fenomenet, men hon hoppas och tror att tiden snart har blivit mogen för att göra ett större projekt.

– För att kunna säga något mer generellt så vill man ju gärna titta många stjärnor. Man vill titta på kanske hundra stycken eller i alla fall 20-30 stycken för att få någon mer statistik på vad det är som faktiskt händer. Och det är en sådan sak som ALMA skulle kunna göra så småningom, säger Sofia Ramstedt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".